Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
ledig karl en half tunna, uti Kuopio, för lång väg och
värre lägenhets skull af löfträd, af hvar duglig karl S
kappar, och i Idensalmi, för närmare väg och bättre
löfskog, 10 kappar af hvar karl".
Om pottaskeverket vid Palokoski hölls i gäng ända
till tiden för grefve Pers frånfälle, äro vi tyvärr ej i
tillfälle att uppgifva. Sannolikt förföll det snart nog — i
brist på aska och eftersyn. I Siikajoki fortlefver ej mer
någon tradition om bruket, men där lefver (1902) och
verkar än i dag en man, som i större skala sysslar meil
pottaskebränning, och förr idkades detta näringsfång
allmänt. Platsen, där Brahes bruk stod, upptages nu af en
åker. Yid fallet, där spànhyfveln stod, har funnits en
kvarn, men den bortfördes för 17 är sedan af ett häftigt
vårflöde. Socknens kyrkböcker sträcka sig ej till
1670-talct, hvarför några uppgifter om brukets betjänte ej stat:
att finna.
Förutom pottaskefabriken och spànhyfveln
(rhöfwel-qvarn som späan skiär") vid Siikajoki ägde grefven inga
andra industriella verk än vattenkvarnar vid Brahelinna,
Kajana och i Pargas. Ett rykte om ett kopparberg i
Idensalmi ledde till resultatlösa letningar, likasa sökte en
utsänd salpetersjudare förgäfves inom friherreskapet efter
lämplig salpeterjord. Af därstädes funna naturprodukter
må som ett kuriosum ’) anföras, att Palmbaum 1653 till
grefven insände rubiner, hvilka kunde användas att skära
glas med. Tio ar senare fick grefven frän Kajaneborg
emottaga såsom prof ett lås och ett par pistoler, utförda
af en vid rustkamuiaren anställd smed från Viborg. En
soldat hade förfärdigat stockarna, men da denne snart
nog afled, fanns det pà orten ingen, som kunde fortsätta
med tillverkningen. Ett bevis således pa
slöjdkunnighetens laga ståndpunkt! Ett annat finna vi däri, att, d.i
grefven anmodat majoren att vid Kajana bygga „en
farkost efter Ålands manér", denne svarar, att ingen finnes.
’) Långh skrifver (1666): t Jag skickar har några flygekorrar:
flere har jag ej kunnat få>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
