Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
kärt det eder är att undgå den öfverhängande olj-ckan och
I vele vara beh&llne. Detta I ställen eder samteligen till
efterrättelse."
När denna skarpa skrifvelse anlände till Kajaneborg,
befunno sig „de förnämsta" af tattarena därstädes, och
majoren försummade ej att för dem uppläsa hans grefliga
nådes bud och befallning. Denna åhördes med tillbörlig
aktning, och majoren anmodades att till grefven framföra
de näpstes underdåniga tacksägelse, för att dem ännu
medgafs en vinters respittid. Majoren uppger i sammanhang
härmed, att tattarenas i friherreskapet antal
uppgick till 100, att han delat dem i fyra flockar, för att
de under sitt kringdrifvande mindre skulle besvära
allmogen, samt att han i angränsande socknar ämnade utlysa
ett strängt förbud, att någon där finge hysa de oroliga
sällarna; de skulle på inga villkor få begifva sig utöfver
friherreskapets gränser.
Ärendet upptogs äfven i början af februari af 1664
ars konvent, och antecknades det i protokollet „att låta
för tattarena publicera det bref, som H. H. G. N. den 16
oktober 1663 till dem hafver utgå låtit, därefter de sig
ändtligen regulera måste; i vidrigt fall imputere sig samme
tattare hvad dem sedan kan öfvergå, helst emedan de
själfva låta sig förljuda, att de aldrig lära göra någon
skatt för något åkerbruk, det ock livar och en på denna
orten nogsamt kan sluta".
Ett par veckor senare hade majoren obehaget
meddela, att han pà väg till Brahestad mött en stor hop af
zigenarne, och hade desse sagt honom midt i ansiktet, att
do aldrig ämnade bosätta sig pà sina ödeshemman, om de
ej fritt finge gä och komma, som de varit vana. Majoren
fann sig häraf föranlåten att upprepa sin tidigare uttalade
åsikt, att den oroliga stammen aldrig skulle slå sig till ro.
ja icke ens om man gåfve dem färdigt uppodlade marker,
skulle de komma sig till att å dem förrätta de nödiga
arbetena.
Den 2 juli lyder slutrapporten: „Det berättas, att
tattarena alla rest bort; de togo aldrig några hemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
