Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•367
oväntade skedde, att Fleming verkligen af riksdagen blef
utstött ur regeringen ocli att hans plats gafs åt hans
närmaste man i kammarkollegiet, riksrådet Gustaf Bonde.
Törhända utgången i grund och botten icke var
misshaglig för riksrådets pluralitet, men likafullt innebar den
ett nederlag för rådet. Af ridderskapets och adelns
protokoll framgår ej, hvilka åsikter Per Brahe i saken hyste;
han hade emellertid åt S. Rosenhane, sin brorson grefve
Nils m. fi. riksråd öfverlåtit att vid adelns plena förfäkta
senatens uppfattning, att Fleming, såsom lagligen af
konungen utsedd, hade bort kvarstå som marsk.
Vid ständerutskottens företräde i rådet och
debatten om förändringarna i 1634-års regeringsform2) förde
drotsen alltid ordet, men hans andraganden innehöllo intet
af större intresse. Än tackar han folkombuden för visadt
tillmötesgående, än manar han till endräkt och ber dem
påskynda riksdagsarbetet. Sin önskan att slippa presidiet
i Svea hofrätt vann han, liksom ock att drotsens
maktbefogenhet utvidgades, i det att åt denne uppdrogs högsta
uppsikten öfver rättsskipningen i hela riket.
Mot slutet af riksdagen insjuknade Per Brahe åter
och kunde ej vid Karl Gustafs storståtliga begrafning den
4 november i processionen bära kronan, utan utfördes
detta värf af riksrådet Gustaf Bielke. Grefve Axel De la
Gardie, som vid riksdagen representerade Braheätten, bar
’) I Familjekrönikan heter det kort om godt: »Vid herredagen
gjorde riksdrotsen talet till ett starkt utskott af ständerna på, stora
rådkammaren, eftersom tidernas villkor fordrade och enkannerligen
om regeringsformen, föreställandes dem, hvad rådslag riksens råd
däröfver hade fattat».
Då vid rådets plenum den 6 oktober regeringsformen af år
1834 togs nnder debatt, föreslog drotsen, att i § 1 Liber concordiae
borde inryckas, men Rosenhane afstyrkte det, emedan denna
bekännelseskrift ej ännu blifvit approberad. Vid § 33 försvarade drotsen emot
G. Bonde det häfdvunna bruket att genom adeln uppbära kronans
andel af frälseböndernas skatter. Beträffande rådets ställning till
förmyndarregeringen förfäktade Per Brahe den åsikt, att hela Benaten
borde sammankallas endast «in arduis», ty eljest komme regeringen
att förlora sin auktoritet, om den i intet hade att ensam besluta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
