Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brahe, De la Gardie och Wrangel.
369
fela i vördnad och tillmötesgående mot furstinnan. Per
Brahe hade utan motsägelse från Hedvig Eleonoras sida
fått henne att aflägga ed att rätta sig efter rikets lag
samt ingenting göra utan sina ämbetsbröders samfälda
råd, och eden vardt hållen.
Af „ämbetsbröderne" intog, såsom vi redan
framhållit, Per Brahe till en början ledarens plats. Han
upprätthöll fred utåt och frid inåt, genomdref flere nyttiga
reformer på förvaltningens och det ekonomiska lifvets
områden samt ställde sig afvisande gent emot alla nyheter,
särskildt om dessa voro förenade med drygare kostnader.
Det konservativa draget i hans lynne framträder allt mera
skarpt1), i den mån representanter för modernare idéer
träda upp vid hans sida. Främst bland desse gör sig
kraftigt gällande den vältalige, frikostige Magnus Gabriel
De la Gardie, skönhetens och den vacklande politikens
representant, Rik på initiativ saknade han förmåga att
helt utföra dem, och följderna af sin statsmannavishet
och dårskap sköt han liksom obetalade räkningar helst
at sidan, lämnande tanken på likviden åt andra och
framtiden.
Bekymmerslös och som vän af ett godt bord framstod
bland Sveriges härförare och statsmän riksamiralen Karl
Gustaf Wrangel. Han saknade en djupare
statsmanna-förmåga och var framför allt annat en krigsbuss; en
glad-lvnt, välfödd och smått rå man. Betecknande för hans
’) I sin uppsats ^Svenska rådet under våren och sommaren
1660» bekräftar Wilh. Tham denna iakttagelse med orden: tPer Brahe
lefde under hela förmyndarregeringens tid mestadels i traditioner
och minnen, egna och andras». — Motsägelser af yngre rådsherrar
behagade drotsen föga. Då det exempelvis den 27 juni 1660 blef
fråga oni upprättandet af bytesbrefvet rörande Bornholm, yttrade
Bengt Horn, att man därvid skulle se sig väl före. «Det är ej godt»,
inföll drotsen, »att upprätta något bref efter så mångas meningar».
Då Horn genmälde, att eftersom det ban blott diskursvis yttrat blef
så illa upptaget, ville han hädanefter tiga, tog drotsen detta illa vid
sig och fordrade upprättelse. De andra riksråden lade sig dock
emellan och tvisten afstannade.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
