Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsplaner. 371
skydda svenskarne skulle göra sig genom sin lystnad efter
krig och plundringar, men De la Gardie, Wrangel, Klas
Tott m. fi. krigsbussar förde stora ord i munnen, sökande
leda i bevis, att rätta stunden nu var inne att hålla sig
framme för att få vara med om Polens snart förestående
delning. Och med 21 röster mot 7 beslöts det att gripa
till svärdet. Utförandet tedde sig dock svårare än
fattandet af beslutet, och då Klas Totts beskickning till
Frankrike icke utföll så väl, som riksrådet hade hoppats, fick
Sverige i stället för polska landskap nöja sig med en
spottstyfver franska understödsmedel.
I juni 1661 hade Sverige i Kardis slutit en dräglig
fred med Ryssland, men detta hindrade icke krigspartiet
inom rådet att några månader senare upptaga planen till
ett nytt krig. Gustaf Bonde, Per och Nils Brahe talade
åter emot saken, men Klas Tott, Bengt Skytte m. fi.
förmådde rådet att ännu några år framåt vidhålla afsikten,
som lyckligtvis dock ej kom till utförande. Hvad Sveriges
grannar i sydväst vidgick, gällde det att söka vänskap
och förbund med endera af de täflande sjömakterna,
Holland eller England. Då sympatierna för den förstnämnda
staten alltsedan danska fejden voro ganska små, beslöt
regeringen att affärda Nils Brahe till England, och denne
afslöt den 31 oktober 1661 en vänskaps- och handelstraktat
med konung Karl II 2).
*) Kardis-fördraget, slutet den 21 juni 1661, var i hufvudsak en
bekräftelse af freden i Stolbova. Per Brahes önskan, att Sveriges
gräns skulle framflyttas åt öster och öfver Onega sjön gå ut till Hvita
hafvet, blef ej realiserad.
J) Familjekrönikan förtäljer: »Grefve Nils Brahe gjordes till
riks-vice-amiral, och förordnades han jämväl till extraordinarie gesant
hos konungen i Storbritannien. Med honom utstofferades tvenne
stora örlogsskepp: Draken och Amarant. Legationen företrädde han
løfligen och berömmeligen; dock vid hemresan uppväxte någon despekt
däröfver att legaten icke ville låta fälla på flaggan för ett engelskt
krono-örIog8skepp, som låg på Themsen och var ämnadt att hämta
drottningen ur Portugal, utan seglade de med fulla flaggor förbi; men
det blef strax, ehuruväl af engelska konungen först hårdare upptaget,
väl bilagdt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
