Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
samt svek forna vänner. Ett stort krig önskade man
visserligen ej, men någon krigisk diversion, som kunde
skaffa penningar, »stundades dess hellre. Sålunda kom,
trots drotsens och skattmästarens bestämda gensaga
fälttåget mot den fria riksstaden Bremen till stånd, och då
detta slöts 1666, hade Sverige ingenting vunnit, men väl
förlorat i anseende hos de flesta stater och var betydligt
fattigare än förr. Bristen i statskassan utgjorde 16 tunnor
guld; man tillgrep då den ovanliga utvägen att utfärda
anvisningar på kommande års inkomster.
I samma proportion, som oredan i rikets drätsel steg,
ökades splittringen och oenigheten inom rådet.
Rikskanslern, lika tanklös som öfvermodig, angrep hänsynslöst
den genomhederlige och sparsamme Gustaf Bonde och lät
påskina, att forna riksskattmästare bättre förstått att
fylla statens behof. Bonde, som med sorg sett sina
finansplaner gå om intet, hade därjämte blifvit bruten till
hälsan, och redan i juli 1667 afled denne den skickligaste
statsmannen bland Karl XI:s förmyndare.
Vid ledningen af utrikespolitiken led De la Gardie
följande år ett betydande nederlag. Han hade önskat,
att Sverige för vinnande af subsidier skulle stöda sig på
Ludvig XlV:s vänskap, men i stället sällade sig Sverige
till England och Holland och ingick i trippelalliansen.
Rådet fattade detta beslut på kraftigt förord af Sten
’) Drotsen yttrade den 28 juli 1666 i rådet: «Går kriget vill,
tackar hvar sig; går det illa, hafva vi inför ständerna mycket att
svara». — Beträffande drotsens åsikter i Sveriges utrikespolitik må
följande antecknas. Den 16 juli 1664 framhöll han, att regeringen
borde hålla sig beredd på ett krig från Danmarks sida, ty på rikets
södra granne utöfvade Byssland tryck i afsikt att freda sig själft
gent emot Sverige. Den 11 oktober samma år talade Brahe för ett
förbund med England på den grund, att den andra sjömakten, Holland,
på allt sätt sökt göra svenskarne orätt och förtret. I det drotsen
vidare framhöll den stora betydelsen af att handeln droges in öfver
Östersjön, fällde han ett högst märkligt yttrande om en storartad
plan af den siste Vasakonungen. Orden lydde: c Konung Gustaf Adolf
rar i den mening att, där han hade till Novgorod bekommit Pleskow,
hade han velat residera i Narva för importensen af verket
Utrikespolitik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
