Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•384
ders julferier gått till ända. Det tog sig förträffligt ut
med runda summor på inkomstsidan; men verkligheten
visade, att de blott voro siffror, utan att motsvaras
af reella inkomster. Klagomålen blefvo alltmera höga;
ämbetsmännen och krigsbefälet hade ej på länge utfått
sina löner, kammarkollegium — dess preses skattmästaren
Seved Bååt hade aflidit — förklarade sig ej kunna föreslå
några utvägar, och den stortalige rikskanslern hade rest
ut på landet.
Då vaknade hos gamle grefve Per åter hans forna
raska arbetsförmåga, och han ställde sig själf i spetsen
för arbetet med ett nytt statsförslag. Rådets medlemmar
nödgades punktligt infinna sig till sammanträdena, och
sålunda kom 1669 års statsreglering till stånd. Utgifterna
hade icke så litet blifvit nedtryckta genom gjorda
inbesparingar, bl. a. genom indragning af flere ämbeten,
exempelvis generalguvernörsbefattningen öfver Finland.
Riksdrotsen lyckades ock genomdrifva beslutet, att den
sa-lunda reducerade staten skulle blifva gällande tills
konungens myndighetstid infölle. Kanslern återvände till
Stockholm för att protestera, men bemöttes af Brahe med orden:
„Det är brukligt, att sakerna förrättas af dem, som
tillstädes äro, och de frånvarande äga ej rätt till votum".
Emedan några af rådsherrarne genom de gjorda
inbesparingarna gatt miste om en del af sina inkomster, ställde
de sig på De la Gardies sida, och söndringen inom rådet
blef så fullständig, att man kunde förlikna partidebatterna
med diskussionerna inom den senare så ökända polska
riksdagen. Rikskanslern med 11 anhängare höllo skilda
möten, medan drotsen, marsken, amiralen och 10 andra
rådsherrar, representerande det ordinarie rådet, sammanträdde
och beslöto skildt för sig. Krafvet på yttre
anständighet gjorde dock, att en så långt gående schism ej länge
kunde fortgå. Riksrådet begynte åter sammanträda pa
öfligt sätt, ocli diverse förvaltnings- och
lagstiftningsärenden afgjordes. Bland åtgärder, som på regeringens
initiativ vidtogos 1669, må exempelvis nämnas afsändandet
af en undersökningskommission till de sydsvenska land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
