Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•402
Frankrike blifvit ingången, vållat de största bekymmer.
Ludvig XIV fordrade, att Sverige skulle fylla sina
förbindelser och snart öfversända trupper till Tyskland.
Rådet gjorde hvad det kunde för att draga ut på tiden för
härens afsändande, men det afgörande steget måste dock
slutligen tagas. Sverige formligen tvangs att öppna
fientligheterna mot Brandenburg; den giktbrutne Karl Gustaf
Wrangel, som så ofta talat för krig, ryckte in i
kurfurstens land, men fick, tack vare illa träffade dispositioner
och oeniga underbefälhafvare, upplefva sorgen att se sitt
fornstora fältherrenamn fläckadt genom nederlaget vid
Fehrbellin. Holland ’) skyndade nu att förklara Sverige
krig, och dagen efter det att ständerna den ’26 augusti 1675
i Uppsala emottagit konungens proposition om kröningen,
kyrkordningen, lagrevisionen och utrikespolitiken, gick
budet ut, att äfven Danmark brutit freden. Och dock
hade det nyss blifvit öfverenskommet, att Sveriges och
Danmarks konungar skulle ingå svågerskap!2)
’) Den 13 februari 1675 uttalade sig riksdrotsen i ett privatbref
rörande utrikespolitiken i följande kraftiga och originella ordalag:
• Holländarena yfvas och storskryta af ondska och afund mot oss.
men stora ord sitta intet fast i halsen. Blifver min nådigste konung
fast med Frankrike och med Danmark, hoppas jag näst Gud de
näsevisa skola intet långt springa. Det sitter väl ett hår i nacken, som
rycker dem tillbaka».
’) Fredsvännerna i Danmark med Peder Griffenfeld i spetsen
hade sedan 1673 framställt förslaget om en trolofning mellan kung
Karl och Ulrika Eleonora, danska konungens syster. Åtskilliga
månader senare återupptog De la Gardie planen samt afsände i
november 1674 grefve Nils Brahe till Köpenhamn för att inleda nödiga
underhandlingar samt söka bringa Danmark att afgifva en
neutralitetsförklaring. Oaktadt Kristian V:s motstånd gaf den danska regeringen
sist vika för den svenske giftermålsambassadörens enträgenhet och
godkände den 7 juni 1675 det föreslagna äktenskapsförbundet.
Medan Nils Brahe dröjde i Köpenhamn, fortgick en mycket
liflig korrespondens mellan honom och farbrodern. Denne, som hela
våren vistados på Visingsö, oftast ansatt af den »outsägligt svåra
podagriska värken» i armar och ben, gaf nu sin käre son goda råd i
politiken, berättade nyheter från hemlandet och bad honom träget
meddela hvad som förelöpte där ute. Drotsen skref exempelvis den
24 maj 1675: .Jag tackar uiin käre son för så god kommunikation;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
