Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Ålderdomens dagar.
gens närvaro yttrade sig Per Brahe den 19:de för sista
gången, — det gällde ett mindre viktigt ärende rörande
öfverste Platen — men för den 21:sta i samma månad,
drotsens sista rådsmöte, upptager ej rådsprotokollet
honom såsom ingripande i diskussionen.
Troligen kände han sig trött och reste åter ut till
Bogesund. Där nedlades den gamle på sjukbädden och
afsomnade den 12 september 1680 på kvällen1).
Om Per Brahes sista stunder förtäljer en vacker
familjetradition: „Den gamle grefven låg i ett mindre rum
invid stora salen i tredje våningen af Bogesunds slott. Da
ban kände sitt slut nalkas, bad han att blifva flyttad fram
till fönstret för att än en gång få se solen. Detta skedde,
och när himmelens stora ljus öfver den västra horisonten
sjönk ned i hafvet, slocknade äfven grefve Pers
flämtand–lifslåga".
Kring dödsbädden stodo den aflidnes hustru, fm
Beata, hans syster, fru Kristina, och grefve Nils, och alin
tre hade mångfaldiga anledningar att sörja, men särskildt
kände den åldriga fru Kristina en bitter smärta öfver sin
bortgångne käre broder. För att bestyrka riktigheten af
vår uppfattning beträffande hennes känslor meddela vi
här ett utdrag ur det sista bref, dateradt Stockholm den
24 december 1679, som vi sett af fru Kristinas hand.
’) Vi taga för gifvet, att Per Brahe icke skildes från världen
utan en gudlig beredelse. Han hade under sitt långa lif på
gammaldags sätt i sitt hem upprätthållit husandakten, och i många hac«
bref framlyser en fast tro på den Högstes ingripande i nationernas och
enskilda människors öden. Uppvuxen under ett tidsskede, då
lutherdomen nvss besegrat katolicismen, uppträdde grefven alltid såsom en
rättrogen, sträng lutheran. Att studera andra trosläror ansåg han
betänkligt; för honom likasom för många hans samtida tycktes endast
en väg bara fram till hiinmelens port. Ännu så sent som år 1672
höll han före, att i politiken «är religionen mest att reflektera pä-,
— »Hvad är det för en religion, som Holland har? — utropade han
ilen 26 februari. — Ar det icke religio Calviniana, som intet är
hiittre än den påfviska!» Och mot biskop J. Tereerus riktade grefven
en i sitt tycke svår tillvitelse, då han den 18 oktober anmärkte:
»Salig biskop Rothovius sade mig, att doktor Jöns hade en calvinist
i barmen!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
