Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eftermälet!. 427
vilse, då grefven där, från midten af år 1680, omtalas
så-som den till „ett barn vordne gubben».
Aret efter det drottning Kristina nedskref sitt
träffande omdöme om Per Brahe, höll studiosus Sven Wetter
den 7 maj 1682 vid akademin i Åbo ett fägnetal öfver
sin födelsebygd Visingsö. Han uppehöll sig därvid länge
vid Per Brahe och prisade i starka uttøyck grefvens goda
förhållande till allmogen. „Brahes långa regering —
yttrade han — utmärktes genom den största mildhet,
fromhet, klokhet, rättvisa och lycka" ’).
På 1730-talet skref en icke namngifven svensk
författare: „ Grefve Per Brahe hade goda kunskaper, skref
väl och var de lärdes stöd, i synnerhet för den svenska
historien; varande en gammaldags ärlig svensk med ett
redigt hufvud".
Då 100 år förflutit efter Åbo akademis fundation,
firades i Aurastaden en fest, och vid denna uppläste
filosofie adjunkten Carl Fredrik Mennander ett långt tal på
alexandriner. „För detta lärdomshus var Brahen första
drotten", sjunger skalden, men oväntadt nog ger han sig
icke in på att utlägga grefvens förtjänster. Det var kung
Fredriks och hans gemåls namn och dygder, som
tecknades med fetstil!
I tredje delen af „Det svenska biblioteket 1759"
införde C. C. Gjörwell, sid. 6—24, en af A. A. v. Stiernman
författad biografi öfver Per Brahe; uppsatsen, som stöder
sig på flera angifna källor, berör helt flyktigt grefvens
lefnadsöden efter Karl X Gustafs död. Författaren, som
’) Redan under Per Brahes lefnad hade den vördnad och
tillgifvenhet akademistaten i Åbo kände för sin kansler gifvit sig uttryck
i tal vid universitetsfesterna. Sålunda hade exempelvis professor
Samuel Gyldenstolpe 1671 hållit ett sermo panegyricus, i hvilket han
vid en teckning af Braheättens frejdade medlemmar ej försummade
att draga fram paralleller ur sin historiska vältalighets rustkammare.
Vi åtnöja oss med att nämna, att Per Brahes egenskaper ställas vid
sidan af Alexander den stores tapperhet, Vespasiani storsinthet,
8cipio Africani måttlighet, Epaminondas’ sanningskärlek och Aristides’
lättvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
