Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
yttrar, att drotsen 1680 afled, „hvit af gra hår och den
gamla svenska redlighet", ger honom stort erkännande
såväl för hans dygder som för hans gärningar.
År 1768 utgaf Aug. Ludvig Schlözer i Leipzig
„Schwe-dische Biographie", och däri ingår en 9 blad omfattande
lefnadsteckning öfver Per Brahe. Den stöder sig på
Tankeboken, diverse akademiska disputationer samt »ryckta
historiska dokument från 1600-talets midt.
Mer än dubbelt vidlyftigare än denna biografi rar
den lefnadsteckning öfver Per Brahe, som kansliradet
Carl Reinh. Berch intog i sitt stora arbete
„Namnkunniga svenska herrars och fruars skåde-penningar",
Stockholm 1777. Den 20 foliosidor upptagande skildringen är
märklig bland annat därigenom, att författaren kraftigt
understryker den schism, som omkring 1637 skulle hafva
rådt emellan Axel Oxenstierna och Per Brahe. Det är
Berchs uppfattning, som senare gått igen i många andra
böcker.
Samma år Per Brahes f. d. förvaltningsområde,
Finland, för alltid afsöndrades från rikshufvuddelen fann
äfven Svenska akademin för godt att behedra grefvens
minne genom präglandet af en medalj och publicerandet
af en kort lefnadsteckning. Författaren till denna,
akademiledamoten biskop Karl Gustaf Nordin, som den 20
december 1809 föredrog sitt opus, prisade kraftigt Brahes
dygder, hans upplysta förstånd, upphöjda tänkesätt „och
hans karaktär, hvars mest framträdande egenskaper voro
mildhet och vänlighet". Teckningen är för öfrigt hallen
i allmänna drag, beroende därpå, att Nordin icke användt
manuskriptsamlingarnas material, utan nöjt sig med att
kläda uppgifter, hämtade från äldre tryckta skrifter, i en
sirlig akademisk form. Yid bedömandet af Karl XLs
förmyndare sökte biskopen dock framföra egna åaikter. Han
säger, att dessa svårligen hade kunnat genomföra
redaktionen, som var „en sträf och motbjudande sak", ty den
hade ju i så fall drabbat rådets egna medlemmar, och
därmed hade enigheten inom rådet satts på spel. För
betydelsen af Per Brahes epokgörande verksamhet i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
