Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Pålackarne å bådhe sijdhor läthe bl&sa till häst och röra på
herpukorne; Pålackarne theslijkest begynte alarm. Och war
dhet uthi dhes fahrligare uthseende, emedan begge parternes
paveluner och tiäll stodho när tillsamman, och reedh folcket
v na se om hwart annat, togh uth swerden och pistoler,
brukandes gewähren på hwar andra. När nu Grefwe Peer Brahe
medh then han i sitt tiäll hadhe, blef sådant owäsende warse,
söckee hwar till sin häst. Feldtmarskalcken Wrangel fattade
en Bardisan och stelte sigh för footfolcket, emedan han i then
liast icke kunde komma till häst. Men legaten Grefwe Peer
reedh straxt till sine Rytthare, hwilcka woro uplänningar af
twenne trupper, swengde them och rychte emooth husarerne,
som kommo uppå them, och höthe at falla lantzarna; månge
woro och på sijdhorne, drogho uth theras sablar, och stärckte
pålackarne sigh af någre 100 Cassaker sampt andre frijwillige,
som kommo ther till. Grefwen hölt icke thes mindre them
inedh then ringa hoopen oförskrecht emoth, och tå han kom
them nähr uthi en hållwägh, studzade the; Ty blef theslijkest
Grefwen medh sitt folck stilla hållande. Men sielfwer reedh
han till dem, oachtadt at the så hefftigt förbittradhe stodo i
blåthe gewehr, tahlande them medh hårda ordh till,
förehållandes them theras oskiähl och hwadh ondt af sådan dheras
oförsichtige öfwerdådigheet skulle föllia, hootandes och så, dhet
dhe måtte försäkra sigh om at blifwa möthe på hwadh säth
the begiärade, och peekade på then truppen han bak effter
sigh hadhe. Ther effter böriade the förhålla sigh sachtare och
stilla och hulpo iämwähl Pohlniske commissarierne redelighen
ther till, af hwilcka stoora Cantzeleren så när skulle sath
lijf-wet i spelet, i dhet en swensk soldaat måthade honom, ther han
stodh i tiellet, medh Musqueten effter hufwudhet och lade alla
reedan an, hwar icke Grefwen hadhe thet sielfwer blefwet
warse och straffat honom. Altså blef å sijdh lycktorne detta
fahrliga uthseendet igienom Gudz wälsignelse afbögdt och
dempat. Men thet stodh icke länge, förr än rychtet ther om
flögh i swenske lägret widh Marienburgh; och såsom arthen
af rychtet är, togh deth then wägen emellan Stumssdorph och
Marienburgh tämmeligen till, så at ther berettades Grefwen
sielfwer och Feldtmarskalcken Wrangel blifwit slagne och alt
folcket gådt under, hwaraf Feldtherren böriade ryckia up
folcket och war begrepen medh heela krigzfolcket at tåga
ther-hän. Tå nu alt war stildt, och thet skredh till sluthet af
trac-taten, wore begge Feldtherrarne medh alla Commissarierne
till-hoopa i eth stoort pavelun och möthes medh mycken pråål
sampt ganska wänligha.
Den 3 septembris å thetta åhret 1635 effter 26 congresser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
