- Project Runeberg -  Percival Keene /
150

(1932) Author: Frederick Marryat
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Ombord på fregatten Calliope

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var nära halv med konjak, fattade jag den med
föresats att kasta den i sjön; jag hejdade mig dock, när
jag betänkte, att detta brännvin troligen bidragit att
frälsa mitt liv under natten och möjligen ännu kunde
komma att behövas.

Jag ville ej ändra båtens kurs, fastän jag såg, att
vi gingo rakt från land, ty fastän sjön lagt sig
betydligt var den ännu för hög att båten kunde läggas
med bredsidan mot vinden. Jag kan icke säga, att
jag kände mig särdeles orolig; tvärtom fann jag min
belägenhet vida bättre nu mot den varit under
nattens mörker. Solen sken klart och hennes varma
strålar upplivade mig. Någon tanke på att
förolyckas närde jag icke längre; döden ingick ej i mina
föreställningar. Det fanns gott om matvaror i båten,
och något fartyg skulle nog till slut upptaga oss.
Jag tänkte nu att som båtens slingring icke längre
var så stark, skulle vi kunna resa fockmasten och
sätta till något segel, och jag försökte åter,
allvarsammare än förut, att väcka min följeslagerska.
Efter åtskilliga, just ej särdeles artiga försök,
lyckades jag förvissa mig om, att hon verkligen levde.

– Var stilla, Jem, sade hon med ögonen ännu
slutna; det är ännu inte fem glas.

Ännu en eller två knuffar, och hon vände sig om
och stirrade upp.

– Jem, sade hon, i det hon gnuggade ögonen
och såg sig omkring samt med ens tycktes komma
ihåg, vad som hänt. Hon gav till ett rop och skylde
ansiktet med sina händer. Jag trodde, det var en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:32:21 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/perkeene/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free