Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Ombord på fregatten Calliope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
natt? Har vädret varit mycket svårt?
Jag sade henne, vad som tilldragit sig, och huru
jag sparkat henne, för att få henne vaken.
– Ack, jag förtjänte väl mer än sparkningar,
och ni är en galant gosse; om vi komma ombord på
Calliope igen, och jag hoppas till Gud att vi det
skola, så skall jag inte spara på beröm för er,
såsom ni förtjänar.
– Det behövs inte att någon berömmer mig,
svarade jag.
– Var inte stolt; ett gott ord från mig kan vara
er nyttigt, och det är inte mer än vad ni förtjänar.
Besättningen skall då få en hög tanke om er, det
kan jag säga er. Att vara omtyckt är inte så illa;
mången chef har funnit det förr, än ni; ni är
visserligen bara barnet, men ni har ruff i er, och
matroserna skola få veta det och officerarna med.
– Vi måste komma ombord på fregatten först,
och vi äro ännu bra långt ifrån henne.
– Åh lappri, nu går det nog an; nu är jag inte
alls orolig. Om vi inte träffa något fartyg, så skola
vi väl ändå komma i land någonstädes innan
morgon bittida, och det ser inte ut att bli svårt väder
igen! Jag undrar, om de skicka någon ut att söka
oss.
– Vad är det? sade jag, pekande akterut; är
det inte någon sorts seglare?
– Jo, sade Peggy, det är en råseglare, som
kommer Kanalen upp. Det är bäst, att vi vända och
styra mot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
