Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Mina äventyr och kryssningar på ett sjörövarskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sig, ty de andades föga undergivenhet för Guds
vilja, hade de likväl en god verkan; de lugnade mig
och jag började eftersinna, huruvida det fanns
någon möjlighet till räddning.
En mängd plankor funnos på däck; när det blev
dager, ämnade jag surra dem tillsammans och göra
en flotte, som kunde bära mig. Vinden hade under
natten börjat friska till och sjön slog häftigt emot
sidorna på det sjunkande fartyget.
Under det jag avvaktade dagningen, började jag
eftertänka, på vad sätt denna händelse inträffat, och
då föll det mig in, att sjörövaren hade huggit hål
i bottnen på fartyget, för att sänka det; i denna
förmodan hade jag också rätt.
Slutligen skymtades ett svagt ljus i öster, och jag
började genast mitt arbete.
Dessförinnan ansåg jag mig likväl böra efterse,
huru mycket vattnet ökats i fartyget, sedan jag
lämnade kajutan, varefter, såsom jag kunde tycka, två
timmar förlupit. Jag gick därför ned, för att mäta
det. Jag visste, huru högt det var, då jag vadade
igenom det. Till min förvåning och glädje, fann jag,
att det icke stod högre, än förut; därför tog jag
märke på vattenhöjden vid kajuttrappan, och satte
mig ned på däck att se därpå; men det steg icke
högre, och efter som fartyget var lastat med timmer,
skulle det troligen icke sjunka djupare; jag uppsköt
därför mitt arbete, tills jag förvissat mig härom.
Under tre timmars tid fortfor jag att granska
vattenmärket och fann, att vattnet ej steg högre; nu blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
