Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Mina äventyr och kryssningar på ett sjörövarskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
horisonten och upptäckte ett fartyg på ett par
mils avstånd, som styrde åt mig. Detta gav mig
nytt liv.
Jag intog en frukost av rått fårkött, och drack
duktigt med vatten, liksom förut. Vinden, som var
ganska svag, tilltog något. Fartyget närmade sig,
och jag kunde nu se, att det var en skonert. Inom
två timmar var hon tätt intill mig; jag viftade med
hatten och ropade, så hårt jag kunde.
Skonerten var full med folk och styrde tätt intill
mig. Hon var ganska välbyggd och, ehuru det var
så labert, gled hon rakt genom vattnet, så att jag
började frukta, att det var samma sjörövarefartyg,
som fregatten hade jagat. Det såg ut, som om hon
ämnat gå mig förbi, och jag ropade:
– Skonert, ohoj! varför skickar ni inte båt
ombord?
Jag måste bekänna, att, då tanken föll mig in,
att hon var ett sjörövarefartyg, var mitt mod nästan
borta.
Kort därefter lovade skonerten till vinden och
firade ned en båt, vilken närmade sig till mig.
Slupbesättningen utgjordes av negrer.
En av dem sade:
– Hoppa, vite pojke; nästa hopp blir i munnen
på hajen, fortfor han med ett grin, vändande sig
till en av de andra. Jag gick ned i båten och rodde
ombord på skonerten. Jag ansåg nu för givet, att
det var förbi med mig; ty vad nåd kunde jag, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
