- Project Runeberg -  Percival Keene /
210

(1932) Author: Frederick Marryat
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Mina äventyr och kryssningar på ett sjörövarskepp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Efter vad jag sedermera fick veta, hade den stora
slupen, som stod midskepps, blivit tömd, sand lagd
på bottnen, för att ej båten skulle brännas, och
kaptenen och besättningen lagda på gallret, den ene
efter den andre, och levande stekta. Detta
förklarade orsaken till den rysliga lukt, som trängt sig
ned till trossbottnen.

Det kan förefalla rysansvärt, men jag erfor ej
den fasa och avsky för handlingssättet jag kanske
bort hava gjort. Hade detta rysliga straff drabbat
andra än slavhandlare och utförts genom andra än
negrer, skulle jag icke varit i stånd att se på
kaptenen utan med avsky i mina anletsdrag. Men jag
kände, genorn samtal med Bob Cross, ganska väl
till det elände, som slavhandeln medförde, och hade
insupit ett sådant hat till dem, som drevo sådan
handel, att denna handling syntes mig som en rättvis
vedergällning. Hade negerkaptenen inskränkt sig till
att uppbringa slavhandlare, så skulle jag knappt haft
något emot att kvardröja ombord; men eftersom han
sagt mig och fullt övertygat mig om, att han
avskydde alla vita, och hade aldrig skonat någon enda
utom mig, så längtade jag därifrån.

Jag måste bekänna, att det föreföll mig som om
jag gick in i en lejonkula, då jag följande morgon
efter kallelse från kaptenen inställde mig hos honom.
Men långt ifrån att visa sig vresig emot mig, var han
tvärtom ganska vänlig.

Efter frukosten, då jag var i begrepp att gå ut,
sade han till mig:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:32:21 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/perkeene/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free