Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Tommy Dott försvunnen och spökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chefen kom in och jag uppsteg, som vanligt.
– Mr Keene, sade han, jag behöver tala med
sekonden i viktiga enskilda affärer; var god och
lämna kajutan så länge. Ni kan dessutom säga mr
Hippesley att jag önskar träffa honom.
– Skall ske, sir, svarade jag med en bugning, och
lämnade kajutan. Jag var mycket ängslig, att
Tommy Dott skulle bli upptäckt, och, efter som
chefen yttrat, att han hade något enskilt att tala
med sekonden, var det min skyldighet att
tillkännagiva Tommy Dotts närvaro. Jag visste knappt,
huru jag skulle bete mig. I det hela var saken ej
särdeles farlig, som den nu stod. Tommy Dott hade
kommit in i kajutan och gömt sig där, det var allt;
men, om jag läte honom stanna kvar och lyssna
till ett enskilt samtal, skulle jag sätta på spel den
goda tanke och det förtroende, som chefen hyste
för mig; å andra sidan ville jag ogärna förråda
Tommy Dott. Jag var gruvligt brydd, och, då jag kom
till sekonden, såg han min oro.
– Hur är det med er, mr Keene? Ni ser helt
förskräckt ut, sade han.
– Ja, jag är det också, sir, svarade jag; och
jag anser för min skyldighet att säga er, på vilken
grund.
Jag underrättade honom då, att Tommy Dott var
gömd under bordet i kajutan och således skulle
komma att höra det enskilda samtal, som
förestod.
– Ni har gjort mycket rätt i att låta mig veta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
