Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Tommy Dott försvunnen och spökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter ett lag långskepps. Detta var oväntat för
honom, som trodde, att vi ämnade anfalla honom till
lovart och följaktligen hade folket vid babords
kanoner.
Holländska chefen var synbarligen mycket
förtretad. Han stod vid hackbrädet och ropade till vår
stora förnöjelse på dålig engelska:
– Ni pultron; inte fäkta ärligt!
Under det vi sköto för om henne i lä, gav hon
oss en del av sin styrbords bredsida; men, som
folket varit vid andra sidans kanoner, kommo de icke
hastigt nog över, och den gjorde oss således icke
mycken skada; varemot hennes kryssmast föll över
bord, strax efter det vi passerat henne.
Hon föll då av, vilket även vi gjorde, på det hon
icke skulle beskjuta oss långskepps, och våra lag
växlades under lika omständigheter; men, innan vi
givit henne tre bredsidor, var vår överlägsenhet i
segling, då vi nu båda höllo lätt, så betydlig, att vi
sköto för om henne, utom hennes eld, och voro i
stånd att lova upp och beskjuta henne långskepps
igen. Det sista långskeppslaget slog ned hennes
storstång, och nu var hon vår, helt och hållet, såsom Bob
Cross sade. Emedan hon icke kunde lova till
vinden utan aktersegel, något som vi kunde göra, intogo
vi vilken ställning vi behagade, och höllo oss således
alltid för om henne, givande henne lag på lag
långskepps, under det vi blott fingo en bredsida igen,
tills hennes fockmast även gick överbord och hon
blott hade sin stormast kvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
