Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Tommy Dott försvunnen och spökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är död. De, som jag ännu ej haft tid att se
om, äro här i gunrummet. Ni får själv ta reda på,
vad chefen vill veta, mr Keene, ty jag kan inte
lämna ett ben med oförbundna pulsådror. Mr
Rivers, hit med förbanden och lossa något på
krämpan.
Som jag fann, att doktorn hade rätt, skaffade
jag mig en lanterna och började min undersökning.
Jag fann fjorton man, som väntade på doktorns
behandling i gunrummet, vilket var nästan en sjö av
blod; uti gränsen var nio, som blivit förbundna, och
fyra i sina kojer, på vilka ben eller armar blivit
avtagna. Jag gick därefter ned i lastlaven och
räknade elva av vårt bästa folk, som lågo döda.
Sedan jag fått den upplysning, jag behövde, skulle jag
gå uppför trappan, då jag vände mig åt
skeppsskrivarens expeditionshytt och såg mr Culpepper
liggande på knä framför en lanterna; han var mycket blek;
han vände sig nu och fick se mig.
– Vad är det fråga om? ropade han.
– Ingenting; chefen vill blott veta, huru många
döda och sårade vi ha.
– Säg honom att jag inte vet det. Han kan väl
inte vilja, att jag skall komma upp på däck?
– Han vill veta hur många som fallit, svarade
jag; ty jag märkte, att han trodde, budet var ställt
till honom.
– Gud hjälpe mig! Dröj en minut, mr Keene,
så skall jag skicka besked med er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
