- Project Runeberg -  Percival Keene /
358

(1932) Author: Frederick Marryat
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nu! Jag hoppas, vi råkas snart igen. Därpå gick
jag ut ur sängkammaren.

Doktorn studsade verkligen, då han fick se mig,
och erkände, att likheten var fullkomlig. Doktorn,
mastern och jag begåvo oss nu av; mastern bar
pistolerna, som blivit iordningställda, och inom en
fjärdedels timma voro vi på mötesplatsen.
Förklädnaden var så fullkomlig, att vi ej dragit i betänkande
att gå ut tidigare, än vi ämnat, och vi voro de första
på stället, vilket rätt mycket gladde mig.

I skymningen, vilket var den överenskomna tiden,
och fem minuter efter oss, infunno sig våra
motståndare. Ingen tid var att förlora, emedan det nästan
icke är någon skymning i Västindien, utan blir mörkt
genast efter solnedgången; därför växlades blott en
artig bugning och platserna utmättes genom mastern
och min motståndares sekundant, till ett avstånd av
åtta steg. Ett kort samtal ägde sedan rum dem
emellan, och det blev avgjort, att vi skulle vända
ryggarna åt varandra, med våra pistoler färdiga till
avfyring, och att, vid orden: "färdig!" – "lägg an!"
– "fyr!" sikta och skjuta. Det blev därigenom
svårare att träffa, och det var sannerligen nästan
omöjligt att sikta, emedan orden föllo så tätt på
varandra, att det angelägnaste var att skjuta, så snart
sista ordet var utsagt.

Första skottet var icke lyckligt för mig; jag
träffade icke min motståndare, men fick hans kula i
min vänstra axel. Detta satte mig emellertid icke
ur stånd att fortsätta, och jag nämnde ingenting

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:02:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perkeene/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free