Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doktorn, sedan han undersökt min puls. Vi skola
rätt nu se på era sår och lägga om kompresserna.
– Säg mig, sir, sade jag, hur står saken? Ingen
anar väl något?
– Åh nej; man tror att kommendörkaptenen är
illa sårad, och att ni har gula febern; och vi måste
låta dem förbli i den tron. Detta är orsaken, varför
Bob Cross ar den ende, som får komma in här i
rummen. Kommendörkaptenen kommer snart till
sans igen, och det blir då kinkigt nog att veta, vad
vi skola säga honom. Kanske blir det bäst att säga
honom sanningen.
– Icke nu genast. Säg honom till en början,
att han duellerat och dödat sin motståndare. Han
skall då tro, att detta skedde, under det han var
oredig, eller att febern gjort att han glömt hela
händelsen.
Det blir kanhända det bästa så länge; det skall
hjälpa till att lugna honom, ty, så snart han återfår
sansen, skola hans tankar på skam och vanheder
återkomma; och, kunna dessa icke avledas, kan han
möjligen få recidiv.
Doktorn gav mig nu litet att äta, och förband
därefter mina sår, vilka visade sig välartade. Omkring
klockan tolv kom mastern i land, jämte sekonden.
Mastern kom in till mig, efter det sekonden gått,
sedan man sagt honom, att han icke kunde få träffa
kommendörkaptenen, och han naturligtvis icke ville
gå in till mig av fruktan för smitta. På
eftermiddagen vaknade kommendörkaptenen ur sin dvala –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
