Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Giftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av sällskapet; men de andra blevo mer oförskämda,
än förut.
Litet före middagstiden dagen därpå, skickade
mamma ett cirkulär till alla ungherrarna, med
antydan, att hon icke kunde emottaga dem vid
middagsbordet. De skrattade alla och gingo ned till bordet,
som vanligt. Middagen var bättre än vanligt, och
de komplimenterade henne därför. Mamma, som
intagit sin plats med ett moln på sin panna, och icke
yttrat ett enda ord, böjde blott på huvudet till svar
på deras artigheter.
Middagen var förbi, och mamma bad Leila giva
sig en bägare, som stod på ett sidobord, samt en
vit mugg, som stod i skänken. Hon syntes mycket
bedrövad och tvekade en lång stund varefter hon
förde bägaren till sina läppar, men satte den åter
ifrån sig, utan att smaka en droppe. Detta
förhållande gjorde, att vi alla vände vår uppmärksamhet
på henne. Slutligen tog hon bägaren ännu en gång,
suckade djupt och tömde den i ett drag. Under
några ögonblick höll hon handen emot pannan, med
armbågen stödd emot bordet. Äntligen såg hon upp
och sade:
– Gemmen, hava litet tal att göra er – jag
mycket ledsen icke dricka er skål; men det tjäna till
intet – ni sett mig dricka – orsak vara, ni länge
gjort mig galen – tvinga mig dricka obea-vatten,
döda mig. Nu vara gjort – nyss dricka förgift. Om
två timmar vara död människa.
Vid denna underrättelse, vars sannfärdighet syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
