Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Jag träffar på en bekant under en jaktutflykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Hon är ett vidunder, sade jag; majoren var
minsann en modig man; jag tycker jag sett det där
ansiktet förut.
– Man har sagt mig, att hon är dotter av en
skeppsskrivare och förde med sig litet mynt,
fullföljde min vän.
Det gick ett ljus upp för mig, och jag svarade:
– Ja, nu vet jag; hennes namn var Culpepper.
– Så hette hon, svarade han, jag påminner mig
det nu.
Läsaren minnes säkerligen miss Medea, henne, som
förstod så väl på att stava och lägga ihop, ävensom
hennes mor, vilken förmodligen långt före detta blivit
kvävd av sitt eget fett, ett öde, som jag tror även
mrs O’Flinn kommer att dela med sin mor. Hon
kände icke igen mig, vilket jag ej var ledsen över.
Mina tankar vände sig från henne till den tid, då min
mor förde mig till Portsmouth, för att gå till sjöss,
och då Bob Cross först tog hand om mig. Denna
hågkomst av Bob påminde mig, att jag lovat
närvara vid hans bröllop, och att det var utsatt att firas
dagen därpå, vilket jag alldeles glömt bort. Sålunda
gjorde mrs O’Flinn mig ändock slutligen en god
tjänst, enär jag, om hon icke händelsevis uppenbarat
sig för mig, seglande fram som en elefantlik
Cleopatra, skulle kommit att förgäta mitt löfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
