Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 44. I Hamburg hos Vanderwelts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma litet mer i stillhet; men ännu vet ingen till
sig av förskräckelse och förvirring. Ni hade rätt uti
att uppmana oss till försvar; vi hade lätt kunnat
avslå general Morands obetydliga styrka; men vi
trodde, att han minst hade tiotusen man. Vi skola bära
oss bättre åt en annan gång; men fransoserna äro nu
i reträtt på alla håll.
Samma afton, sedan det blivit skumt, kom
kapten Vangilt in till mig; han hade blivit fången; men
borgmästaren hade, efter ett kort förhör, ställt
honom på fri fot, vartill han, såsom förste
magistratsperson, var fullt bemyndigad. Vangilt omfamnade
mig varmt och uttryckte sin harm över att icke hava
kunnat avvända den uslingen Morand ifrån sitt
grymma uppsåt.
– Det kommer i alla fall på ett ut, Vangilt; jag
har likafullt att tacka er för mitt liv; ty, om ni icke
orsakat uppskovet, så hade vi blivit skjutna.
– Det är sant, återtog han. Hur lyckligt var det
ej, att sedan min kanonslupsdivision blivit förstörd,
jag biföll att sluta mig till generalen med det folk,
jag hade kvar, för att överrumpla staden. Är ni
svårt sårad?
– Nej, icke farligt, vill jag tro, och jag hoppas
att om några dagar kunna förfoga mig till
Hamburg.
– Där finnes mer än en, som blir glad att få
träffa er.
– Lever mr Vanderwelt och är han frisk?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
