Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Skriftvexling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slottets kupol synliga lilla bilden af lyckans gudinna, som står
der, vändande sig efter vindens förändringar. Idéen
ganska sinnrik i sig sjelf, tar sig i synnerhet väl ut på ett
slott; ju högre man kommer, ju föränderligare äro den
nyckfulla qvinnans rörelser.
Af allt som jag i Charlottenburg såg, anslog mig
dock mest den i slottsträdgården öfver Preussens sköna
drottning uppresta minnesvården. Vid slutet af en af
dess aflägsnare alléer, uppreser sig en enkel, fyrkantig
byggnad: när man inträder inom dess kopparbeslagna
portar, mötes man af en aromatisk lukt, som förorsakas
af den komposition med hvilken väggarne, glänsande som
en spegelyta, äro bestrukna. Några trappsteg högre är en
fyrkantig marmor-upphöjning, på hvilken den aflidna
drottningens bild i kroppslig storlek hvilar.
Genom en i taket anbragdt med stjernor beströdd
kupol, nedfaller ljuset, hvarigenom bilden synes nästan
oskuggad, liksom förklarad. Tillslutas gardinerna för
takets fönster, och nedsläppes den bakom upphöjningen
varande luckan, förorsakar det på detta sätt infallande
ljuset, att bilden visar den aflidna drottningen, sådan hon
var i sin dödsstund.
Denna bild är i artistiskt afseende, ett fulländadt
mästerstycke; det är som om konstnären sett en flik
öppna sig af den förlåt som döljer för oss den himmel, dit
den ädla, fromma drottningen flyktat från den på jorden
oroliga konungaborgen, ty ett öfverjordiskt lycksaligt lugn
hvilar öfver hennes sofvande englalika anlete.
De förgängliga qvarlefvorna förvaras i ett under
monumentet förfärdigadt hvalf. Vore det jag som åt en
älskad begråten vän uppfört denna sköna mausolé, tillät
jag icke hvem som helst inträda i min helgedom. Väl
att icke alla hafva samma tänkesätt, samma känslor, ty
derigenom skulle en stor konstnjutning gå förlorad för
många. Den enkla, smakfulla byggningen är beskuggad
af åldriga ekar och höga tallar.
Få se om jag icke i höst under en möjligen
uppstående vapenhvila, skulle kunna komma öfver på några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
