- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
25

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Archiater Hertz och hans hus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hennes konfirmation friade han och fick ja; det var med
glädje, som Hertz och dess hustru gåfvo detta sill kära
barn åt en allmänt aktad, hederlig karl. — Adèles eget
hjerta talade äfven högt för honom, och det var med
de ljusaste framtids-förhoppningar hon gick i
brudstolen. Men plötsligen utbröt kriget, då svarta
törnblommor började insmyga sig bland rosorna i hennes
paradis.

Ursula P. var jemnårig med Adèle och hennes vän
och fostersyster; hon var dotter af prosten inom
församlingen och till dopet buren af fru Althea Hertz; född på
Ursuladagen, bar hon namn af densamma. Redan under
det hennes mor lefde, uppfors hon i den lilla skolan på
Dahla. Modren hade i många år haft lungsot, och på
flickans tolfte födelsedag smög hon sig från denna
verlden. Knappast hade Ursula satt sin fot utom
barndomens tröskel, förrän hennes far gaf henne en annan mor;
hon måste nu återvända till sin fars hus, der ett hem
väntade henne mycket olikt det, i hvilket hon täljt sina
ljufva, sälla barnaår.

De hemgångna barnens stilla död hade väl ingifvit
fosterföräldrarna saknad, men ingen tröstlös smärta;
deremot egde de ett annat hjertesår, som ännu blödde och
hvilket vid minsta vidrörande upprefs ånyo.

Archiater Hertz hade en vän, honom så kär, som
den ena menniskan kan vara den andra. Osbahr var
professor vid Upsala akademi, och dog några år efter
Hertz’s afflyttning från universitetsstaden; vid
underrättelsen om dess sista sjukdom skyndade Hertz från sin
landtliga vrå till vännen, som på sin dödsbädd testamenterade
honom tvänne sina söner; djupt bedröfvad återvände den
ädle mannen med två små sorgklädda gossar till sitt hem;
hade den döende fadren följt sin böjelse, hade han äfven
öfverlemnat sin lilla dotter i den trogne vännens vård,
men barnets moder, en infödd Tyska, ville för ingen del
skilja sig från den sistnämnda. Denna qvinna, en
nyckfull, besynnerlig varelse, återvände i ganska knappa
omständigheter till sitt fädernesland. Fru Osbahr underhöll
med sina söner en ständig skriftvexling, af hvilken desse
aldrig lemnade fosterföräldrarna del, och de sistnämnda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free