Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Archiater Hertz och hans hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som är gömd, är glömd! En liten tid, och du har
måhända helt och hållet förgätit Din broder
Din
Maximilian."
Följande morgon återkom archiatern; vi förbigå den
bestörtning, som ynglingens försvinnande väckte. Hertz
satte sig genast i vagnen och tog vägen direkte till
Götheborg. Vintren hade varit ovanligt blid, sjöfarten var
redan öppen; Max stod i begrepp att derifrån med ett
fartyg gå öfver till Danmark och vidare fortsätta resan till
norra Tyskland.
Man föreställe sig hans förskräckelse, då fosterfadren
inträdde i det rum han på ett värdshus i nämnde stad
intagit.
— Följ med mig hem! — bad Hertz, — inga
förebråelser vänta dig!
Max föll till fosterfadrens fötter.
— O, låt mig resa, . . . låt mig resa . . . fråga
mig icke!
— Jo, jag frågar, — sade Hertz med sin höga,
imponerande röst.
— Nä väl, min far, här är svaret, — sade
ynglingen utom sig, lemnande Hertz sin mors bref.
Sedan denne genomläst brefvet, gick han häftigt fram
och åter med oroliga steg, i strid med sig sjelf, huru
han under detta ömtåliga förhållande borde handla.
Sedan vände han sig till ynglingen, i det han med
fullkomlig sjelfbeherrskning sade:
— Det är hvarken på mig eller dig som din mors
förbannelse återfaller . . . och jag fruktar den icke . . . om
hon förbannar mig . . . så vet jag att din far, der han är,
välsignar mig!
— Den återfaller på oss båda två, — svarade
ynglingen med en hjertskärande ton, — Gud vet bäst huru
det kännes i mitt hjerta att skiljas från eder alla; men,
fortfor han med osäker röst, — oberäknadt min mors
hotelser att förbanna er och mig . . . griper mig
stundom en häftig åtrå att hasta öfver till henne och min
syster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
