- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
87

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Ett Gästabud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

jare? — han lade stark vigt på sista ordet, tilläggande;
— Visst börjar vår tid antaga en reformerande karakter,
men så långt är det ännu icke kommet.

— Lurendrejare! — upprepade baron. — Det
ordet begagnade icke jag.

— Det ena förutsätter det andra, — svarade
archiatern.

Afbrytande detta ämne, öfvergick prosten P.
plötsligen till politiken, som från ett samtal snart förvandlades
till en tvist, i hvilken egentligen archiatern och
lagmannen deltogo, och att döma efter de vakna, agacerande
blickarna, äfven prostinnan.

Napoleon var det stridsfält, på hvilket man,
figurli-gen taladt, kämpade med hvarandra. Melker Hertz var
en stor beundrare af den sagolike hjelten, men archiatern
och prosten tillhörde oppositionen.

Proslinnan, som.äfven gerna ville inkasta ett litet
ord i denna disput befann sig i ett stort bryderi; att
förena sig med sin man ansåg hon alltför prosaiskt, men
hon ville för ingen del motsäga archiatern. Hon beslöt
således alt tiga tills vidare.

— Stora män, — yttrade lagmannen, — kunna ej
bedömas efter samma måttstock, som andra menniskor;
lika litet som de sednare förmå svinga sig till deras
höjd, känna de grunden till deras handlingar.

— Deruti har du rätt, min vän, — svarade gamle
Hertz. — Ju högre de stå, ju mera synas de, och af
dem mycket gifvet är, af dem skall mycket utkrafdt
varda.

Lagmannen tog mekaniskt ett glas, en lätt rodnad
höjde sig på hans kinder; slutligen sade han:

— Den, som lefver femtio år efter denna dag, får
höra en helt annan dom öfver den store mannen än den,
som nu fälles af hans samtida.

— Lagmannen, — inföll prosten, — måste väl
medgifva, att han är en stor eröfrare.

— Ja, än se’n; Hannibal var också en eröfrare,
och jag tror, sade han med en ironisk dragning på
läppen, — att han i häfderna kallas — stor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free