- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
118

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Hemlands-scener

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

I knäböjande ställning mottog han barnet, som han
tryckte mot sitt bröst.

Han förde sina läppar mot dess panna, och
uppresande sig, lade han det tillbaka på modrens arm,
sättande sig på kanten af sängen.

— Ar du här... är du verkligen här ♦.. eller
drömmer jag? — hviskade hon, hällande alltjemt hans
hand i sin.

— Du drömmer icke, min älskade . .. till följe af
en månads vapenhvila*) har det varit mig möjligt
erhålla permission, och ehuru jag måste tillbringa mesta
tiden på vägen, kunde jag dock ej motstå frestelsen att,
huru kort det än blir, trycka dig och mitt barn till
mitt bröst.

— Huru kort det än blir? — upprepade hon.
Han teg.

Med en nästan ångestfull blick såg hon på honom.

— Se icke pä mig så, min Adéle.

— Du är knappast kommen, förrän du talar om
att resa ?

— Vi skola icke alls tala om det, utan begagna oss
af de flyende minuterna ...

— Säg, säg fort huru länge jag får behålla dig.

— Det är Måndag i dag ... Lördag morgon måste
jag resa!

— Fyra dagar ... ej mer! — klagade Adéle.

— Jag har rest dag och natt för att komma hit så
fort som möjligt. På ett dygn gick jag mellan
Stralsund och Ystad ... jag uppehöll mig en enda timma i
vårt hem der.

— Lemna mig ej en enda minut under dessa
dagar . . . res ingenstädes . . . Men nu komma de väl hit
från östan och vestan, för att tala med dig.

— Var lugn, min lilla, älskade Adéle... jag har
rest för din skull, ej för någon annans, hvarenda minut
skall egnas dig ...

*) Om någon vapenhvila vid denna tid inföll, känner förf.
eg; men det är ju Romanen förbehållet att då och då
afvika från verkligheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free