- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
160

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Vid Bornhöft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

Bron iståndsattes; generalen hastade med tvänne
sqvadroner Mörnerska hussarer öfver bryggan och befallte
de andra komma efter så skyndsamt som möjligt.

Vid anblicken af den nära byn Dalldorf
framskymtande fienden, som ställde sig i fyrkant med ett
arrier-ganle af Hussarer, saktade generalen marschen, med ögat
stadigt riktadt mot densamma. Klockan 3 på
eftermiddagen voro trupperna förenade vid deras bestämda mål.

Vi gå ett dygn tillbaka i vår berättelse.

Natten emellan den 5 och 6 December kantonerade
befälhafvatule svenska geueralen med sina trupper, öfver
natten, i frakten kring Lubeck. I ändan af byn låg ett
litet hus, som gaf herberge åt flera officerare; i en
rymlig försluga till höger flammade en temligen stor brasa 4
spiseln, enda skenet i rummet. En bänk och en säng
voro de derstädes befiniliga möblerna, båda upptagna af
sofvande stridsmän; på golfvet lågo flera pä sina utbredda
kappor.

En enda vakade, det var Ragnar Bergenstrahl; han
satt bredvid spiseln, och vid den flammande elden skref
han följande:

’Watten mellan den 5 och 6 Dec. 1813.

Min djupt älskade maka!

Iuqvarterad i en bondgård, med sofvande kamrater
rundtomkring mig, skrifver jag några ord till min maka,
mitt barns moder! En eldhrasa flammar högt på spiseln;
i en på golfvet sittande ställning skrifver jag vid dess
sken för sista gången till henne! Ja, jag är öfvertygad
att min lefnadssol närmar sig sitt slut. Om jag sade, att
jag i mina kraftfullaste år, omgifven af hvad lifvet har
skönast, har bäst, med gladt hjerta afginge från
skådeplatsen, toge jag en osanning med mig i grafven! Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free