Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Halsstartighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
de, del kände jag; för min skull, — bon såg på
fosterföräldrarna, — förlåten honom! — bad hon, — har
han, — återtog hon, — denna kalla årstid gjort en lång
och besvärlig resa... Del är Gud, — fortfor hon med
exaitation i röst och åtbörder, som förenat våra hjertan,
— hon hopknäppte sina händer, — bjud ej till att
åtskilja dem!
— Ursula, slösa inga flera böner på mig; det är
förgäfves!
Med fullkomlig sjelfbeherskning svarade flickan :
— Utan min fars samtycke och välsignelse hvarken
kan eller vill jag ingå en äkta förening, och jag
förbinder mig äfven, att icke utan pappas vetskap, med Osbahr
underhålla minsta kommunikation, men tillika aflemnar
jag nu den högtidliga försäkran alt om än pappa gifvit
Gabriel sitt löfte, får han aldrig mitt. Det må lysas. ..
pappa må föra mig i brudstolen . . . men jag säger nej.
Så talade den nittonåriga Ursula; med stolthet
betraktade henne fosterföräldrarna. Dörren stod öppen till
andra rummet.
Hon vek in åt detsamma, i det hon sakta tillstängde
dörren. Man hörde huru hon snyftade; smärtan hade
tagit ut sin rätt.*
— Jag beundrar, — sade archiatern, — denna
lugna ståndaktighet hos ett nitton ärs barn ... men en
stark qvinna— han såg på sin hustru — har ock
uppfostrat henne.
— Men fjerde budet har hon glömt, — svarade
prosten med undertryckt vrede.
— Det budet har jag lätt henne såväl som de
an-£ dra, — menade fru Althea, — men allt har sin gräns
... och således äfven barns undergifvenhet för sina
föråldrar. Om prosten, — tillade fru Althea lugnare, —
icke anser Ursula och Max känna hvarandra tillräckligt,
så fia de ju framtiden för sig. Max kommer hit i
sommar . . . stannar hos oss. . . öfverlager den yttre
befattningen på Dahla ... och de unga hafva tillfälle att under
långa år, om så fordras, närmare lära känna ocb pröfva
hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
