Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Engels prisma brister sönder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
ding som helst, — han teg och hon återtog: — Låt oss
blott laga en öfverblick af de senare händelserna! Hvilken
egen skickelse var det ej att halsbandet skulle efter så
mänga års förlopp, genom min egen brorsson, falla i mina
händer, att han skulle sjukna i värt hus, falla kärlek för
vår dotter och hon besvara hans böjelse. Vi kunde ej
i detta afseende förhålla oss annorlunda än vi gjort;
oaktadt den möjligen befarade förlusten vägrade vi dem icke
vårt samtycke, vi ställde blott deras förbindelse pä
framtiden. Grefve Lichtenfeld är nu vårt synliga öde. ..
han handlar som en egoist... det blir för hans räkning;
vi hafva honom nästan att tacka för allt. .. skulle vi nu
i nödens stund öfvergifva honom? Och vore det sagdt att
Engel obestridligt skulle bli lycklig som Henriks hustru?
Fattigdomen blefve en af de oundvikligaste följderna.
— Du talar af erfarenhet! — svarade han, skarpt
fixerande henne. — Arma qvinna, den blef din hemgift!
Hou lade nu sin arm kring hans hals. -— Tro icke
att jag en enda minut under mitt lif, för enskilt del,
suckat öfver fattigdomens börda, eller att jag någonsin
en sekund önskat alt vår förbindelse varit om intet.. .
men innerligt tackar jag Gud, att blott en dotter varit
frukten af vårt äktenskap ... Jag skulle ej med samma
styrka, det säger jag öppet, se min dotter i ringa
omständigheter, omgifven af en talrik familj. .. och dessutom
INordensvärdska namnet . . har ej i äktenskapligt
afseeode haft någon lycka med sig . . . låtom oss emellertid
förtiösta på Gud och afbida tiden!
Grefve Lichtenfeld var en karakter sammansatt af
idel motsägelser; icke lycklig i sitt äktenskap, hade han
fattat ett om qvinnan i allmänhet mindre fördelaktigt
begrepp; redan som barn föreföll honom Engel som ett idealiskt
väsende; den ensliga uppfostran hon erhållit, hennes
okunnighet om allt ondt, egde för honom en viss
dragningskraft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
