Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Lysning, Bröllop och Död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Adéle, huru liflig och häftig hon ån var, erinrade
»ig sina tjugo och prostens sexti år. och fastän med
harmen i hjertat, tillslöt hon dock sina läppar.
— Du vet, bästa P., — inföll Appolonia, — att
jag i naorgse bad dig besinna dig, innan det var för sent.
— Ja, i morgse! — svarade prosten, seende ned i
golfvet.
Om verlden remnat under deras fötter, hade
familjen på Dahla ej kunnat erfara större bestörtning, äu vid
underrättelsen om denna oerhörda nyhet.
Archiatern, hvars sinne var i den starkaste gasning,
gick fram och äter i sina rum, mellan hvilka dörren stod
öppen. Liksom han behöft ännu mera luft, öppnade han
dörren till salen och fönstret i sin skrifkammare.
Prostinnan slog några ackorder på sitt gammalmodiga
piano, som i trettio år varit hennes tillflykt, under mer
än en orolig stund. Eva satt tyst i en vrå; Marianne
förgråten på gungbrädet på gärden och Adéle med sin
lilla flicka pä knäet, vid hennes sida.
Nu utträdde Hertz i salen; gumman lät sina
händer hvila på pianot.
— Ingen af mitt hus får resa dit på
gratulations-visit, — sade han: nu syntes en mörk gestalt vid
grindarne, som öppnade dem.
— Gabriel, — sade Adéle, då han kom fram till
gungbrädet, — hvilken sorg gör du icke oss alla!
Utan att svara, ingick ban i salen. Eva lemnade
rummet.
Han blef ensam med de gamle.
Vid den blick söm ur deras ögon mötte honom,
stannade han som om han varit fastborrad på ett ställe.
Flera minuter förflöto utan alt ett enda ord sades;
slutligen frågade Gabriel med en hos honom ovanligt
vek röst:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
