Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVI. I Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
briel varit på besök på Dahla, hört honom, då han trodde
brödren sofva, förbanna Max och förbanna sig sjelf.
Henrik återtog:
— Äfven mellan honom och mig har ett spändt
töi hållande inträdt, och det endast för Ursulas skull, hvars
förmyndare och beskyddare jag är. Icke utan att jag
umgäs med tanken pä en utrikes resa, och jag ville då
locka Gabriel med mig; jag ville förlika honom med sitt
öde, förjaga de upproriska, mörka andarna från hans själ,
och om möjligt, leda honom från den osaliga väg, på
hvilken händelsernas gång nch hans eget olyckliga
temperament inkastat honom.
— Jag tycker att det skulle vara honom en pläga
att qvarstanna pä en orl, hvarest alla dessa händelser,
som väckt så mycket uppseende, tilldragit sig.
— Han söker sig ock ett annat förordnande, och
har hopp att fä detsamma; jag tror lill och med att
han tänker på att arrendera en domsaga inom
Kalmar län .. .
— Du, Henrik, du . . . — sade Adéle, — du talar
icke om .. ?
— Ja, Adéle, — sade Henrik dystert, jag förstår
din mening . . . något är det, som förorsakar deras
tystnad . . . förliden sommar, straxt efter mitt afsked från
Engel, följde familjen, grefve Lichtenfeld till Pyrmont . . .
Vid Julliden upphörde Engels och hennes fars
skriftvexling; kan det vara möjligt att hon — sade han, liksom
till sig sjelf, — att hon låtit öfvertala sig att viga sig vid
honom, och att föräldrarna samiyckt dertill?
Med ömhet tryckte Adéle sin broders hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
