Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Uppfostran - Andra boken. I lära hos Västerlandet - 1. I fält. I krigets skola. Skapandet af en flotta. Azovs intagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN STO BE
75
satts i verkställighet. Katolska präster hade redan beröfvat
de ortodoxa munkarna den Heliga grafven, halfva Golgata,
kyrkan i Betlehem och den Heliga grottan samt hade
förstört ikonerna. Sultanen och hans undersåtar föraktade det
ryska namnet. Då han meddelade alla andra suveräner sin
tronbestigning, hade han underlåtit att göra det åt de båda
ryska tsarèrna. Från Wien, där det ryska sändebudet hade
mutat translatorn i utrikesdepartementet, Adam Stille,
meddelades det, att kejsarens ministrar hade ständiga
öfverläggningar med Polens och Sultanens sändebud, utan att
Ryssland visste något därom. Detta land åsidosattes
fullständigt och riskerade att stå ensamt mot turken och
tataren.
Tecknen på oro och missnöje, hvilka således voro fullt
berättigade, blefvo för hvar dag allt mera framträdande,
och samtidigt började Peter å sin sida att tröttna på sina
nöjen. Archangels redd och Hvita hafvet, som voro stängda
sju månader af tolf, voro till ringa nytta. Han hade tänkt
söka en väg till Kina och Indien öfver Norra Ishafvet,
men det var mer än uppenbart, att man saknade utvägar
att våga sig på ett sådant företag. Vid Östersjön kunde
ingenting göras, ty svenskarna stodo där och tycktes ej
lätta att rubba. Lefort framställde ett annat förslag, och
det var isynnerhet nu, vid denna kritiska punkt i den unga
suveränens lif, som äfventyraren från Genève fick ett så
afgörande inflytande. Sedan flera år tillbaka var han utan
medtäflare. Han är den första i en serie, till hvilken
Ostermann, Bühren och Münich kunna räknas och
hvarigenom under mer än ett århundrade vården om Rysslands
ära anförtros åt framstående utländska uppkomlingar. Tolf
soldater af gardet gingo på post utanför hans palats, och
rikets förnämsta ädlingar trängdes i hans förmak. Peter
ägnade honom vid hvarje tillfälle hedersbetygelser, som föga
liknade en suveräns åt en undersåte. Han gaf offentligen
med egen hand några kraftiga örfilar åt sin egen svåger,
Abraham Feodorovitj Lapuchin, som råkat i slagsmål med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
