Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Första boken. Köttet och Anden - 2. Intelligensen. Moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pister den store
145
såsom Thomas Story och Gilbert Mollyson, hvilkas
stridskrifter han mottog och hvilkas predikningar han
andäktigt åhörde. Då han nitton år senare kom till Fredrikstad
i Holstein med en armékår, som skulle hjälpa danskarna mot
svenskarna, var hans första fråga, om det fans kväkare i
staden. Han blef då visad till deras bönehus och gick
dit. Han förstod ej mycket af Laws system eller af
finansväsendet i allmänhet, men han uppfylldes genast af det
lifligaste intresse för mannen, hans system och hans
lefnadsöden, så snart han fick höra talas om dem. Han
korresponderade med den äfventyrliga bankiren och, till en
början uppfylld af beundran, sedermera af öfverseende, alltid af
sympati, följde han honom ständigt med nyfikna blickar.
Så snart det var frågan om att få se och taga reda
på något nytt, voro hans ifver och otålighet så stora, att
Napoleon förefaller som en tålig människa i jämförelse
med honom. Då han en afton kom till Dresden efter en
dags resa, som uttröttat alla, hade han knappt superat, förr
än han önskade besöka museet på platsen; han kom dit
klockan ett på natten och tillbragte natten därstädes med
att vid fackelsken tillfredsställa sin nyfikenhet. Denna
vetgirighet var för öfrigt, såsom vi redan sett, omfattande
och outtröttlig, men den saknade på samma gång all
begränsning. Då tsarinnan Marta Apraxin, Feodors änka,
hade dött 1715, femtioett år gammal, ville han själf taga
reda på, om vissa gängse åsikter rörande den dödas
sjukdom och seder hade någon grund. Då förtog han sig
att själf obducera liket och tyckes hafva kommit till
tillfredsställande resultat rörande sin svägerskas sedlighet.
Ehuru hans kunskaper och färdigheter på detta sätt
ökades på alla möjliga områden, förblefvo de dock
osammanhängande och rudimentära. Han talade endast ryska väl
och kunde endast prata holländska med sjöfolk och om
saker, som rörde sjöväsendet. Då han i november 1721
hade hemliga öfverläggningar med den franska envoyéen
Campredon, som lefvat i Holland och talade detta lands
Peter den Store. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
