Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Första boken. Köttet och Anden - 2. Intelligensen. Moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pister den store
149
att man kunde taga med handen i taket. Länge ville han
icke hafva någon annan slags bostad i Petersburg. Han
ansåg dock lämpligt att därstädes bygga palats åt sina
medhjälpare. Men då det dröjde, innan de blefvo färdiga,
insåg han nödvändigheten af att en gång föregå med godt
exempel och skaffade sig till slut ett eget Vinterpalats
och Sommarpalats. Han gjorde dessa till tämligen
otympliga efterbildningar af västerländska mönster, ty han ville
också vara sin egen arkitekt. Hufvudbyggnaderna stucko
af mot flyglarna och bildade osköna vinklar mot dessa,
och Han lät sätta in dubbla tak i sina enskilda rum for
att bibehålla intrycket af att han ännu bodde i en
träkoja. Men ansatsen var emellertid gjord, och med tiden
anställdes den franska arkitekten Leblond för det stora
beloppet af fyratio tusen francs om året, hvilken lyckades
rätta de föregående misstagen och gaf åt den nya
hufvudstaden en passande monumental och dekorativ prägel. Peter
var också intresserad af att skapa ett konstmuseum,
hvartill han under sin första holländska resa anskaffat de första
föremålen. När han återkom till Amsterdam år 1717,
förstod han uppträda som en upplyst konstälskare; han
lyckades komma i besittning af taflor af Rubens, van Dyck,
Rembrandt, Jan van Steen, van der Werff, Lingelbach,
Berghem, Mieris, Wouverman, Breughel, Ostade och Huyssen.
Han hade en väld samling marinmålningar i Sommarpalatset
och ett helt galleri på slottet Peterhof. En framstående
tecknare och gravör Picard och en konservator, schweizaren
Q-sell, som varit antikvitetshandlare i Holland, anställdes
vid dessa samlingar, de första Ryssland ägt.
Och allt detta utfördes utan allt personligt intresse
för saken. Man kan ock betvifla, att han hade mycket
sådant för sin korrespondens med abbé Bignon, franske
konungens bibliotekarie och medlem af franska
vetenskapsakademien, af hvilken Peter blifvit medlem under sin
vistelse i Paris 1717. År 1720 skickade han till abbéen
sin bibliotekarie, tysken Schuhmacher — han hade näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
