Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Andra boken. Omgifningen - 1. Medhjälpare, vänner och gunstlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peter den store
253
med hvarandra ägde sedermera rum på mycket
hvar-dagligare områden. Då Leibnitz år 1697 hade för afsikt
att företaga en vetenskaplig expedition till Norden, höll
han sig ännu kvar på den rätta nivåen. Han nedsteg
därifrån just år 1711, då han hufvudsakligen arbetade
på att blifva utnämnd till tsarens representant vid det
hannoveranska hofvet. Smaken för diplomatien var, som
man vet, hans svaga sida, hvilken utvecklades allt mera, ju
äldre han blef. Och nu sökte han på alla upptänkliga
sätt och medelst ifriga intriger att vinna sitt mål och
ansatte på allt sätt Peters minister i Wien, baron Urbich,
och hertig Anton Ulrik af Wolfenbüttel, hvars sondotter
blifvit förlofvad med tsarevitj Alexej. Löftet om en tjin
och ett underhåll var det enda resultatet af hans
ansträngningar. Då det dröjde med uppfyllandet af detta löfte,
började han år 1712 ånyo sina attacker, och erbjöd att
söka åstadkomma en försoning mellan Ryssland och
Österrike samt att förfärdiga åt tsaren en magnifik jordglob
och ett projektionsinstrument för befästningar. Den gången
erhöll han titel som geheimeråd och fem hundra dukater
i gåfva och nöjde sig därmed, till dess år 1714
ministerposten i Wien åter blef ledig, då han ånyo kom i rörelse.
År 1716 var han vid badet Pyrmont, där han uppsökte
den moskovitiska härskaren med en packe
halftvetenskap-liga uppsatser i ena handen och i den andra en
träställning för tsarens arm, hvilken träffats af en tillfällig
förlamning. Han påminde om att hans underhåll aldrig blifvit
utbetaladt, ehuru "ryktet därom spridt sig öfver hela
Europa". Som en efterhängsen och ömklig tiggare
upprepade han försäkringarna om sin beundran och
hängifvenhet. Peter förblef nästan oberörd af strålglansen hos
detta vidtomfattande snille, hvilket aldrig lyckades komma i
kontakt med hans eget. Några månader därefter var
Leibnitz död.
Enligt traditionen har han spelat en betydande roll
vid ordnandet af den kollegiala styrelsen i Ryssland. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
