Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Andra boken. Omgifningen - 2. Kvinnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
k. wal18zewski
en sköflad ungdom och ett krossadt hjärta som hon gick
ännu värre öden till mötes.
Tjugu år senare, 1718, fick Peter tillfälle att lägga
i dagen sitt inkvisitoriska snille under processen mot
tsare-vitj Alexej. Han ansåg det uppenbart, att Eudoxia
befann sig bland dem som drifvit hennes son till uppror.
Man inträngde i klostret och anställde förhör. Polisen
brände sina kol förgäfves, men fick ersättning för sin
missräkning genom en annan upptäckt. Ehuru politiskt
oskyldig, befanns Eudoxia skyldig till en brottslig
kärleksförbindelse med major Grlebov. Ja, hon hade dukat under;
i sin förnedring och sitt elände hade hon sökt en tröst.
Major G-lebov, som skickats till Suzdal på rekrytering, hade
intresserat sig för den olyckliga. Hon led af köld i
sin cell. Han skickade henne pälsverk, och detta gaf
anledning till ett bref med rörda tacksamhetsbetygelser,
och därur uppstod en farlig förtrolighet. Han kom för
att mottaga hennes tacksägelser, återkom, och så älskade
de hvarandra, hon med en exalterad kärlek, som grep hela
hennes varelse med våldsam makt, han mycket mera
förbe-hållsamt med egoistiska baktankar. Den unga mannen, som
tyckes hafva varit mycket ärelysten, tänkte sig möjligheten
af en förändring i Eudoxias öde och funderade på att byta
om lefnadsbana samt slå sig på politik. Äfven han befann
sig i penningförlägenhet. Han var också gift och visste
ej hvad han skulle göra af sin hustru. Den stackars
förälskade Eudoxia ville, att han skulle lämna krigstjänsten
för att ständigt kunna vara vid hennes sida. Hon ansträngde
sig på alla möjliga sätt för att hjälpa honom ur hans
förlägenhet, som hon anade, och var alltid redo att gifva
honom af det lilla hon kunde få af sina snåla eller fattiga
släktingar. "Hvarest din själ är, min batko (ett ännu
mer smeksamt uttryck än batuskja, lilla far), där är ock
min, hvarest du talar, där är jag med mitt hufvud; jag
beror alltid och helt och hållet af din vilja."
Men batko, som kvarhölls af sina militäriska och äkten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
