- Project Runeberg -  Peter den Store /
291

(1898) [MARC] Author: Kazimierz Waliszewski Translator: Axel Bergström - Tema: Biography and Genealogy, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Andra boken. Omgifningen - 3. Katarina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

peter den store 291

"Om efter Guds vilja en olycka skulle drabba mig,
"skola 3,000 rubel, som finnas hos Mensjikov, lämnas
"åt Katarina Vassilevska och hennes dotter.

Piter.«

Ännu visade han henne alltså ej någon synnerlig
frikostighet.

När och huru kom han att definitivt fatta detta
skenbart omöjliga, dåraktiga beslut att göra denna kvinna till
kejsarinna och till sin mer eller mindre lagliga hustru?
Det påstås, att det skedde år 1711 efter tåget till Prut.
Genom sin oaflåtliga hängifvenhet, sitt mod, sin
själsnärvaro i kritiska ögonblick hade Katarina lyckats öfvervinna
hans sista betänkligheter. Han hade blifvit besegrad.
Samtidigt hade han funnit på en ursäkt, hvarför han valt
en sådan gemål och kejsarinna. Den ryska arméen och dess
chef hade räddats ur en ohjälplig olycka och en outplånlig
vanära genom den forna pigans mellankomst . Då Peter
förde henne till altaret och satte det kejserliga diademet
på hennes panna, hade han blott betalt en skuld, som
folket hade till henne. Detta hade han öppet förkunnat
i ett manifest till sina undersåtar och till Europa.

Äfven detta är tyvärr blott en sinnrik hypotes, som
strider mot faktiska forhållanden och data. Katarina skulle
hafva uppträdt som befriare vid Pruts stränder, där den
ryska arméen kringränts af turkarna och tatarerna. Detta
har bestridts och det af talande skäl, ty det skulle då hafva
inträffat i juni 1711. Då hade emellertid Peter redan för
sex månader sedan erkänt henne som sin gemål. Hans
son Alexej, som då vistades i Tyskland, erhöll underrättelse
härom i början af maj och skref till sin styfmoder ett
lyckönskningsbref.

Peter var icke den som sökte efter mer eller mindre
giltiga ursäkter för sina handlingar och beslut. Tio år
senare, vid Katarinas kröning, ansåg Peter visserligen det
lämpligt- att återupplifva det redan bleknade minnet af den
fara som år 1711 genom hennes hjälp besvurits. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:04:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/peterstore/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free