Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Människan - Andra boken. Omgifningen - 3. Katarina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
K. WALI8ZW8KI
brännas under kejsarinnans fönster. Man såg där deras
sammanbundna initialer i ett hjärta med en krona öfver,
omgifvet af kärleksemblem. En bevingad Cupido, som bar
en fackla och sina öfriga attribut utom bindeln, for genom
rymden och antände raketerna. Den Cupido som vanligen
var närvarande vid de båda älskandes möten hade knappast
vingar, men huru jordisk och stundom nedsölad deras
kärlek än var, hade den dock vissa sympativäckande och rörande
sidor. Den besjälades af en viss landtlig godmodighet.
Efter freden i Nystad skämtade Peter med sin hustru om
hennes livländska härkomst. "Enligt fredsfördraget skall
jag till konungen af Sverige utlämna alla fångar. Jag
vet inte, hur det då skall gå med dig." Hon kysste hans
hand och svarade: "Jag är er tjänarinna; gör med mig
hvad ni vill; jag tror dock ej, att ni har lust att utlämna
mig." — "Jag skall försöka att komma öfverens med
konungen." Detaljerna i historien äro kanske uppfunna,
men de gifva dock en god bild af förhållandet dem mellan.
Katarina tyckes dock hafva å sin sida visat en viss
förslagenhet och kvinnlig list. Under ett uppehåll i Kiga skall
hon ställt så till,, att Peter på ett gammalt pergament i
stadens arkiv fick se en profetia, enligt hvilken ryssarna
aldrig skulle intaga staden, förr än det otroliga skulle
inträffa, att en tsar gifte sig med en livländska. Ofta fäste
hon hans uppmärksamhet på att intet lyckats för honom,
innan han lärde känna henne. Sedan gick han från seger
till seger. Där kom hon in på den historiska verkligheten,
och det faktiska gjorde mera intryck på den käcka krigaren
än profetian.
Nej! han ville säkerligen icke lämna ifrån sig sin
eröfring från Marienburg. Hon hade tusen sätt att göra sig
behaglig, nyttig och oumbärlig för honom. Liksom i forna
dagar följde hon med ett ingalunda svartsjukt, men vaksamt
öga härskarens kärleksnycker och väntade blott på lägligt
tillfälle att förekomma alltför allvarliga konflikter. Nartov
berättar en historia om en tvätterska från Narva, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
