Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 1. Från Narva till Poltava (1700-1709)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEM 8T0RB
351
ningen följande dag. Som han ännu led mycket af sitt
sår, öfverlämnade han befälet åt Rehnsköld, en käck
soldat, men en tämligen obetydlig fältherre, hvilken ej
ingaf arméen förtroende och som, enligt Lundblad, dolde
sin brist på kunskaper och strategisk förmåga under uen
skrynklad panna och en skum blick". Efter drabbningens
slut anklagades han för förräderi; detta är de besegrades
vanilga lott. Sanningen tyckes vara, att Karls vanliga
tystlåtenhet, hans föresats att aldrig meddela åt någon
något af sina förslag och stridsdispositioner så småningom
beröfvat hans generaler hvarje förmåga till själfständigt
uppträdande; då han var närvarande, tycktes de liksom
sakna ord och tankar. Rehnsköld endast röt och grälade
på alla. Under tiden försummade Peter ingenting för att
försäkra sig om segern. För att missleda fienden klädde
han till och med ett af sina bästa regementen, det
nov-gorodska, i grofva rekrytrockar. Denna krigslist hade för
öfrigt ingen framgång, ty regementet, som i början af
striden anfölls af Rehnsköld, nedhöggs till sista man.
Peter gaf befälet öfver centern åt Sjeremetiev, öfver högra
flygeln åt general Rönne, öfver den vänstra åt Mensjikov
och öfver artilleriet åt Bruce. Själf trädde han som
vanligt tillbaka och tog befälet öfver ett regemente. Men
detta var endast till skenet, ty han ilade från den ena
sidan af bataljfältet till den andra och kämpade öfver
allt i första ledet. En kula genomborrade hans hatt, en
annan säges hafva träffat honom midt i bröstet. Liksom
genom ett underverk hejdades den af ett guldkors med
ädla stenar, en skänk af munkarna på berget Athos
till tsar Feodor, hvilket Peter vanligen bar på sig.
Detta kors, på hvilket man verkligen kan se märket efter
en projektil, förvaras i Uspjenskiklostret i Moskva.
Karl, som icke kunde sitta till häst, utan lät bära
sig på en bår, hvilken krossades af kulorna, och därefter
på en af lansar i hast hoptimrad bår, ådagalade sitt
sedvanliga hjältemod och öfverlägsna dödsförakt. Men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
