Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 2. Från Östersjön till Kaspiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.384
K. WALISZEWSKI
vädjan var han beredd att ställa hela sin här på krigsfot
och själf taga befälet öfver densamma.
Den 13 maj 1722 lämnade han Moskva, åtföljd af
Tolstoj, Apraxin och den oskiljaktiga Katarina. Den 18
juli steg han ombord i Astrachan med 23,000 man fotfolk.
Hans kavalleri på 9,000 ryttare skulle färdas landvägen
åtföljd af en svärm irreguliära trupper, 20,000 kosacker,
20,000 kalmucker och 30,000 tatarer. Man skulle mötas
i närheten af Derbent. Hvad ärnade väl tsaren göra med
denna armé på hundra tusen man? Hvad han åsyftade
är en olöst gåta. Hade de förra krigiska
demonstrationerna varit alltför obetydliga, så lät han sannolikt nu
alltför mycket hänföra sig af sin ifver. An en gång lade
han i dagen detta egendomliga lättsinne, som fanns hos
honom vid sidan af gedignare själs- och
karaktersegen-skaper. Efter en föga blodig sammanstötning med
sultanens af Utemisjs trupper, gjorde han den 23 augusti sitt
intåg som segrare i Derbent,där han mottog
lyckönskningar af senaten, som uppmuntrade honom u att gå framåt i
Alexanders fotspår". Men straxt därefter nödgades denna
nya Alexander vända om. Liksom i Moldau elfva år förut,
voro hans soldater nu nära att dö af hunger.
Transportfartygen med förråden hade förlist på Kaspiska hafvet. Efter
några dagar måste hans kavalleri sitta af, ty det led brist
på furage. Hästarna föllo ned döda i tusental. Han
kvarlämnade en liten garnison i Derbent, lade vid Sulaks och
Agrachans sammanflöde grundstenen till en fästning, som
skulle kallas det Heliga korset, och återkom med pomp
och ståt till Astrachan efter det ömkliga tåget.
Men än en gång godtgjorde han sitt misstag genom
sin mest framstående egenskap: envisheten. Han återvände
till sitt förra krigföringssätt med små expeditioner. Han
afsände under loppet af följande år öfverste Sjipov i
spetsen för en trupp, som skulle bemäktiga sig den persiska
staden Recht; generalmajor Matjusjkin skulle intaga Baku,
hvilken ryska generalstaben ansåg som nyckeln till dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
