Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 2. Från Östersjön till Kaspiska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
387
skaffa svenskarna tillträde till ön, hvars enligt hans
uppgifter omätliga skatter man lätt skulle kunna komma åt.
Underhandlingarna härom hade återupptagits af drottning
Ulrika Eleonora år 1719, och förberedelser hade gjorts*till
en expedition. Det var då Peter, hvilken fått reda på
saken genom sina agenter i Stockholm, beslöt att komma
sina grannar i förväg. Men i hans glödande inbillning
framstod Madagaskar, liksom Baku, endast som en
anhalt-station. Efter att hafva intagit ön och upprättat detta
ryska protektorat skulle ledaren af hans expedition,
amiral Wilster, fortsätta österut ända till Stora Moguls
sagolika länder.
Men detta var blott en dröm. Med sin vanliga brådska
och ifver hade ej Peter gifvit sig tid att skaffa sig de
mest ytliga underrättelser om sin blifvande besittning. Han
hade ej ens läst de dokument som man för hans räkning stulit
i Stockholm och han skref på måfå ett bref till den
konung som han antog regerade på denna ö, och i detta
bref påpekade han, att för ögonblicket Rysslands
protektorat vore värdefullare än Sveriges. Svenskarna hade bättre
reda på saken. Han hade också valt första bästa fregatter
utan att bekymra sig om, huruvida de voro i stånd att
företaga en så lång resa. Han fattades af en våldsam
vrede, då han erfor de två bräckliga farkosternas öde. Han
tog amiral Wilster och hans underordnade för hufvudet
därför. Han rasade, han hotade. Han ville icke höra
talas om att öfvergifva detta förslag. Han funderade ut,
att man borde täcka med filt- och plankpansar den del af
fartygen som låg under vattenytan för att råda bot mot
bristerna och han befallde amiralen att hålla sig dold under
ett falskt namn vid Rogersvik, till dess dagen för afresan
var inne. Detta var förspilld möda. Fregatterna voro
obrukbara, och filtpansar stodo ej att få i Reval. I början
af 1724 beslöt han att tills vidare uppskjuta expeditionen,
och det blef ej vidare tal därom under hans lifstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
