Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Första boken. Yttre strider. Krig och diplomatiska förhandlingar - 3. På höjden af ära. I Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
393
stödes; ännu flera fransmän fingo fast fot i Ryssland.
Redan Postnikov hade fått i uppdrag att i Paris värfva
konstnärer, arkitekter, ingeniörer och läkare. Han stötte
i början på stora svårigheter. Fransmännen voro alltför
fordrande och "begärde tusen écus om året och trodde,
att de skulle fara till världens ända, om de reste till
Moskva". Men så småningen blef invandringen allt lifligare.
Bretagnaren Guillemotte de Villebois, hvilken Peter själf
år 1698 tagit i sin tjänst under sin vistelse i Holland och
gascognaren Balthasar de 1’Osière, som redan 1695 stod i den
ryska arméens led utanför Azov, voro de mest betydande
medlemmarna af den uppväxande franska kolonien. Vid
belägringarna af Nöteborg och Nyenskans märktes på en
framstående plats geniofficeraren Joseph Gaspard Lambert
de Guérin, hvilken senare biträdde Peter med råd och dåd
vid valet af plats för Petersburg.
Efter slaget vid Poltava strömmade ännu flera till.
Två franska arkitekter, Merault och de la Squire, användes
år 1712 vid byggnadsarbetena i den nya hufvudstaden.
Vid Ludvig XIV:s död år 1715 fick Peter för billigt pris
en hel flock af artister utan arbete, såsom Rastrelli,
Le-gendre, Leblanc, Davalet och Louis Caravaque. Samma
år anförtroddes chefskapet öfver varfvet vid Neva åt baron
de Saint-Hilaire. En grefve de Launay förekom bland
tsarens kammarherrar; hans fru var första hofdam hos en
af tsarens döttrar. Ett franskt kapell anlades i
Petersburg på Basiliusön, och dess kaplan, franciskanermunken
Cailleau, antog titeln af "franska nationens predikant".
Sanningen att säga, får man af det som man vet om honom
och hans församling ej en särdeles fördelaktig tanke om dem.
Denna franciskaner var en afsatt präst, som, innan han
lämnade Frankrike, narrat till sig en fullmakt som
regements-präst vid Marsillacs regemente, men som blifvit bortkörd
på grund af dåligt uppförande. Han låg ständigt i fejd
med sina församlingsbor i Petersburg. Han sökte till exempel
med våld intränga hos Fran<;ois Vasson, en gjutare i Peters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
