Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 1. Det nya systemet. Streltsernas undergång. Petersburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN 8T0RE
429
en politisk rivalitet, hvarpå Peters regering endast kunde
göra slut genom en statskupp. Sedan det moskovitiska
öfver-väldet grundats på spillrorna af de förra sins emellan
tvistande, oberoende väldena, antog furstens personliga makt
orientaliska former med privaträtten till grundval.
Härskaren var ej längre länsherre efter feodaltidens begrepp,
utan han var helt enkelt ägare till sina undersåtars personer
och egendom. Det fanns ingen annan rättsgrund utom
denna enda äganderätt, om man undantager kyrkan. Den
ena undersåten kunde ej lagligen ärfva den andra, utan
ägodelarna utdelades blott af suveränen i utbyte mot
gjorda tjänster, stundom med arfsrätt (votjina), men oftast
blott på lifstid (pomjestje), alltid godtyckligt. Nästan ingen
handel eller industri låg i de enskildes händer; de tillhörde
liksom allt annat tsaren. Hans monopol, som nästan
omfattade allt, tillstadde inga mellanhänder. Monarken köpte
en gros och sålde åter i detalj, till och med födoämnen,
såsoma kött, frukt och grönsaker. De förra oberoende
hertigrna, rjurikovitjerna i Tver, Jaroslav, Smolensk,
Tjer-nichov, Kjazan, Yjasma och Rostov, bildade nu rätt och
slätt en aristokrati bland den gemensamma herrens tjänare.
Denna aristokrati utkräfde sedan hämnd för sin förnedring
af bönderna, som med undantag af några fria bönder i
södra Ryssland år 1600 förvandlats till lifegna. Andra
samhällsklasser, andra korporationer eller något samhällslif
funnos ej. . Novgorods köpmansstånd, som skapat stadens
forna välstånd, hade försvunnit jämte andra spår af
nordmännens samhällslif och odling. För att kunna kämpa
mot den mongoliska makten nödgades Moskva låna dennas
regeringsprinciper och metoder och för att göra sitt
öfvervälde mot grannstäderna gällande draga de yttersta
konsekvenserna af dessa principer.
Tsaren var alltså icke blott sitt lands och sitt folks
härskare, han var i ordets egentligaste mening deras ägare.
Men hans makt och hans rättigheter, som ställts så högt,
saknade stödjepunkter. Under honom fanns endast ett svalg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
