Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 4. Sociala reformer. Rangordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
495
fallig prägel. Peter, har i intet afseende förändrat
sammansättningen af olika samhällsklasser, ej ens
beskaffenheten af deras respektive rättigheter och plikter; han har
allenast gjort en ny fördelning af bördor och privilegier.
Men han har, om ej infört, så åtminstone på ett kraftigt
och afgörande sätt vid denna fördelning gjort gällande en
grundsats af stor politisk och social betydelse. Jag vill
utan vidare diskussion om denna sak öfvergå till en
framställning af de faktiska förhållandena.
Om man går tillbaka till tiden fore den mongoliska
invasionen, finner man i det gamla Ryssland spår af tre
samhällsklasser, hvilka erinra om förhållandena under den
karolingiska och merovingiska tiden. Högst upp på
samhällsskalan motsvara musjiema denna tids rachimbourgs och
b<mshomme8; de hafva samma oklara dubbelställning som
den franko-galliska aristokratien; längre ned bilda ljudiema,
liksom homines på det andra hållet, en kompakt grupp,
som omfattar landets alla friborna män; på lägsta
trappsteget stå trälarna. Denna likhet får en tillfredsställande
förklaring i den ryska statens nordiska ursprung. Under
det mongoliska oket utplånades den nästan helt och hållet,
och ett allmänt slafveri ställde alla på samma nivå. Först
under senare hälften af femtonde århundradet började ett
organiskt lif att spira upp ur denna ofruktsamma grund.
Ivan III, som med energisk grymhet genomdref rikets
sammanslutning till en enhet, bildade en ny samhällsklass:
statstjänarna, slusjilije ljudi, hvilka samtidigt voro de enda
innehafvarne af jordegendom. Fursten utdelade nämligen
bland dem gods på lifstid eller som evärldlig egendom,
mot att de tjänade staten i krig och fred. I militäriskt,
administrativt och ekonomiskt afseende spelade sålunda denna
samhällsklass en viktig roll i staten. Den gick i fält,
hjälpte monarken att styra landet och innehade nära nog
hela den fasta förmögenheten. Men ända till Peters
tillträde till regeringen lyckades den ej sluta sig tillsammans
till en regelbundet ordnad korporation. Den var hvarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
