Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 4. Sociala reformer. Rangordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
497
samtidigt med att han blef officer, blef han dvorjanin,
adelsman. Detta var ju mycket vackert, men därmed upphörde
otvifvelaktigt hvarje af tjänsten oberoende fördelning i olika
samhällsklasser. Nu tvungos alla utan vidare in i
ämbets-mannahierarkiens system. Den ryktbara rangordningen, som
utgafs år 1721, är endast den officiella bekräftelsen på
detta. Statsämbetena tillhörde nu tre olika kategorier:
arméen, staten och hofvet, men statstjänarna voro blott af
ett slag. De ordnades efter en likformig rangskala med
fjorton klasser eller grader af ämbetsmän (tfin), hvilka
motsvarade hvarandra i de olika kategorierna, liksom pinnarna
i en tredubbel stege. En fältmarskalk inom arméen
motsvarar högst upp kansleren i civilstaten; omedelbart
därunder står en general vid sidan af ett geheimeråd o. s. v.,
ända ned till en fänrik, som på samhällsstegens lägsta pinne
är sammanförd med en kollegiiregistrator. De hierarkiska
graderna utsträckas äfven till familjerna. Hustrun innehar
mannens rang; dottern till en tjänsteman af högsta klassen
är, om hon är ogift, jämngod med hustrun till en
tjänsteman i den fjärde.
Denna konstlade indelning i klasser har uppenbarligen
intet gemensamt med motsvarande förhållanden i öfriga
europeiska samhällen. Det är dock törhända den enda som
passar i det land där den uppstått. Titlarna verkligt
statsråd och kollegiiregistrator, som Peter införde, äro i grund
och botten oaktadt sin tyska eller franska form blott
detsamma som Ivan IH:s sltcsjüije ljudi under deras första
tid. Denna anordning har sina rötter i historien och
traditionen, möjligen äfven i andan hos ett folk, som i
århundraden visat sig lika obenäget för en fri demokrati som
för en stark aristokrati. Hellre än att släppa lös denna
folkanda, reglementerade Peter den. Han gaf hvar och en
hans plats och hans ämbete och ställde därigenom
principiellt begreppet om individens eller korporationens rätt och
intresse under begreppet om statens lag och det helas rätt
och intressen. En författare har på grund däraf räknat
Peter den store. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
