Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 6. Inre politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.534
K. WALISZEWSKI
mellanhänder och som själf var mellanhand mellan tsaren
och senaten, utgjorde föreningslänken. Peter hade utan
tvifvel tagit till mönster den svenska högsta ombudsmannen,
som var chef för revisionsexpeditionen. Som
generalproku-ratorn icke hade säte och stämma i senaten, ägde denna
öfverkontrollant lika mycket sin motsvarighet i den tidens
franska generalprokurator, hvilken var anställd hos det
franska parlamentet. Liksom denna sistnämnda kunde han
inlägga sin protest mot senatsbesluten. Han hade rätt till
initiativ, till och med på lagstiftningens område. Han
hade ett substitut, som kallades Oberprokuror. Jagusjinskij
var den första innehafvaren af denna post.
Prokuratorerna, som likaledes voro kontrollanter hos
olika myndigheter, ersatte på ett lämpligt sätt fiskalerna,
hvilka haft sin verksamhet riktad utåt, på ett sätt som
utgjorde en obehaglig påminnelse om hemlig polis.
Ända till år 1718 var den ryska senaten ett
mellanting med obestämda gränser för sin verksamhet. Den
hade ej, som det svenska riksrådet, öfverinseendet öfver de
administrativa myndigheterna, ty några sådana funnos ej.
Den bestod ej såsom i detta land af kollegiepresidenterna,
ty det fanns ej några kollegier.
Peter insåg tidigt betydelsen af kollegial styrelse.
Han hade till och med en allt för hög tanke därom. Då
Leibnitz för honom prisade dess mekanismen, som liknar
■ett urverk, ville han gärna blifva urmakaren, men han
saknade nödiga drifhjul. De gamla prikazerna voro numera
-endast utnötta kuggar. Man är ej fullkomligt på det klara
med, när tanken uppstått hos Peter att ersätta dessa byråer
med kollegier. Han fick sannolikt sina impulser från flera
håll. Redan under hans vistelse i England år 1698
framlade Francis Lee för honom en plan med sju kommittéer eller
kollegier’). Ar 1702 inlämnade Patkul en inlaga rörande
anordnandet af ett Geheimes Kriegscollegium. Ar 1711
föreslog honom den sachsiska ingeniören Blücher att anlägga
’) Proposals given to Peter the GrecU. London, 1752.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
